pressmeddelande | 2022-04-04
stad

IPCC-rapporten: Enbart omedelbara åtgärder de närmaste åren möjliggör klimatomställningen

Vi har upplevt den största ökningen av växthusgasutsläpp i människans historia och om vi ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C krävs omedelbara multisektoriella åtgärder.

Det sker dock betydande framsteg på många håll och möjligheterna att begränsa klimatförändringarna och uppnå synergier med andra hållbarhetsmål är stora på både kort och medellång sikt, skriver FN:s klimatpanel IPCC som idag släpper sin tredje delrapport.

En av de största utsläppskällorna globalt utgörs av byggnadssektorn, både genom utsläpp från produktionen av byggmaterial samt själva byggfasen och under byggnaders totala livstid. Under 2019 stod byggnader för 21 procent av de globala växthusgasutsläppen.

Porträtt på Erika Mata

Érika Mata

– Takten i åtgärder till 2030 är avgörande för att fullt ut fånga byggnaders begränsningspotential, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och IPCC:s huvudförfattare till kapitel 9 som handlar om byggnader.

Det globala byggnadsbeståndet – befintligt och ännu inte byggt – kan närma sig nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050 genom effektiv design, konstruktion och användning, konstruktion med material med låga koldioxidutsläpp, genom att begränsa efterfrågan på energi och material, och genom produktion av förnybar energi. Tillsammans leder åtgärderna till kostnadsminskningar, samtidigt som man optimerar den uppnådda begränsningspotentialen och undviker inlåsningseffekter.

Skärmdump

– Politiska åtgärder skulle kunna fånga in den fulla potentialen om krav sätts på alla dessa delar, det vill säga efterfrågan, effektivitet och produktion. Det kan handla om en kombination av byggnadsenergiregler, standard för energieffektivisering och marknadsinstrument. Väl utformade och effektivt implementerade policypaket, inklusive finansiering, som kombinerar begränsnings- och anpassningsåtgärder har en betydande potential för att uppnå globala hållbarhetsmål, bland annat inom folkhälsa, arbetsmarknad och minskad fattigdom, säger Érika Mata.

Samverkan mellan sektorer

Allt fler städer sätter nettomål för nollutsläpp av växthusgaser och det finns nu exempel på nollenergi- eller nollutsläppsbyggnader i nästan alla regioner. Många städer har också makten att vidta klimatåtgärder på grund av deras mandat över regelverk och policyer relaterade till markanvändning. Begränsningsstrategier för att minska växthusgasutsläppen kommer att variera beroende på en stads markanvändning och rumsliga form och dess urbaniseringstillstånd.

I etablerade städer handlar det om att förbättra eller modernisera byggnader, stödja gångtrafik och cykling, och kollektivtrafik. I snabbväxande städer kan man undvika framtida utsläpp genom att samlokalisera jobb och bostäder, och genom att gå över till lågutsläppstekniker eller helt undvika fossila bränslen. Nya städer kan planera stadsområden utifrån människors behov med energieffektiv infrastruktur och tjänster. I mer informell bebyggelse finns det möjligheter att utnyttja och möjliggöra informella metoder och institutioner i städer relaterade till bostäder, avfall, energi, vatten, och sanitet för att minska resursanvändningen och mildra klimatförändringarna.

Kommande åren kritiska

– Med tanke på den regionala och globala räckvidden av urbana försörjningskedjor kan en stad inte uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser genom att bara fokusera på att minska utsläppen inom sina administrativa gränser. På samma sätt är byggnadssektorn tätt sammanbunden med bland annat energisektorn, markanvändning, resursanvändning och avfallshantering. Omställningen av byggnadssektorn kräver därför stark samverkan med många andra sektorer, säger Érika Mata.

Ambitiösa utsläppsminskningar kräver ett gemensamt beslutsfattande från statliga departement och på olika myndighetsnivåer. Det är särskilt effektivt när det byggs på engagemang från det civila samhället, olika ursprungsgrupper, yrkesorganisationer, näringslivet och den finansiella sektorn. De kommande åren kommer att vara kritiska. De beslut som fattas nu påverkar hur samhällen utvecklas.

Ambitiösa klimatmål kräver även ett starkt internationellt samarbete. Transnationella partnerskap spelar en viktigare roll i takt med att teknik, kunskap och erfarenhet delas. Till exempel leder samverkan mellan stater till ökad ambition och klimatpolitisk utveckling. För att stödja teknisk innovation med låga utsläpp krävs också en ökad teknikpåverkan från politik och investeringar, som vetenskaplig utbildning, forskning och utveckling.

För mer information, kontakta
Érika Mata, erika.mata@ivl.se, tel. 0736 20 04 28
Sara Malmheden, pressansvarig, sara.malmheden@ivl.se, tel. 010-788 65 10

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-07-07

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen