Bonusprojekt tar helhetsgrepp på mikroplast i Östersjön
Hur skadliga är mikroplaster, hur mycket finns i Östersjön, vilka är källorna och hur kan vi stoppa tillförseln? Trots de senaste årens uppmärksamhet kring mikroplaster saknas fortfarande mycket kunskap. Det nystartade Bonusprojektet Micropoll tar ett helhetsgrepp på frågan.
Projektet startade i juli med provtagning av mikroplast längs Östersjöns stränder, bland annat i Estland, Lettland, Litauen, på den svenska öst- och västkusten och Öland. Mikroplastpartiklar i havsmiljön kan ha olika ursprung. De kan vara fragment av större plastskräp men kan också utgöras av så kallade primärplaster, som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser i till exempel hygienprodukter.
Att ta bort mikroplaster från havsmiljön verkar som en nästan omöjlig uppgift, både på grund av deras storlek och på grund av att de redan är så utspridda. Man räknar med att 80 procent av den plast som finns i haven kommer från landbaserade källor. Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halten i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln fortsätter. Men det finns saker att göra.
– En väg som mikroplaster kommer ut i havsmiljön är via avloppsvatten som inte renas tillräckligt bra eller inte alls. Reningsverk som har hög reningsgrad för närsalter och syreförbrukande ämnen tar redan idag även bort omkring 95-99 procent av mikroplasterna. Men det finns många reningsverk runt Östersjön som inte fungerar så bra, säger Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet, som är ansvarig för arbetspaketet rörande reningsteknik.
Även i Sverige finns stor potential till förbättringar, menar han. Moderna svenska reningsverk kan släppa ut stora mängder mikroplaster när ledningsnätet eller reningsverken är överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn och snösmältning. Vid dessa tillfällen släpps orenat eller dåligt renat avloppsvatten ut till naturen, något som får stor betydelse för de totala utsläppen.
– Vi vill därför i detta projekt titta på olika alternativ för hur dessa sidoströmmar kan hanteras och utvärdera vilken effekt det skulle ha på den totala belastningen av mikroplaster, säger Christian Baresel.
Försöken kommer huvudsakligen utföras i anslutning till forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som IVL äger och driver tillsammans med KTH.
Andra forskargrupper på IVL ska tillsammans med Stockholms universitet studera förekomsten av miljöskadliga ämnen som kan fästa på mikroplasterna och vilka ekologiska effekter dessa ämnen och mikroplasterna har på Östersjön. Micropoll ska även ta fram kostnadseffektiva övervakningsmetoder och skapa ett GIS-system (geografiskt informationssystem) för att samla in, lagra och analysera data över hur mikroplaster cirkulerar i havsmiljön. Resultaten ska inte bara fylla befintliga kunskapsluckor om ekologiska effekter och spridningen av mikroplaster, utan även fungera som en ram för genomförandet av åtgärder för att minska dessa föroreningar i Östersjön.
För mer information kontakta:
Christian Baresel, christian.baresel@ivl.se, tel. 010-788 66 06
Mikael Olshammar, mikael.olshammar@ivl.se, tel. 010-788 65 08
Micropoll, Multilevel assessment of microplastics and associated pollutants in the Baltic Sea, leds av tyska forskningsinstitutet The Leibniz Institute for Baltic Sea Research (IOW) och pågår till 2020. Det finansieras genom Östersjöprogrammet Bonus som är ett samarbete mellan de åtta EU-länderna runt Östersjön samt Ryssland. Den nationella medfinansieringen sker via medel från Vinnova.
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies