Energiscenario visar vägen mot ett CO2-snålt och fossilfritt Sverige
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram ett energiscenario för Sverige år 2050 som visar att det är fullt möjligt att minska koldioxidutsläppen med så mycket som 80 procent. Detta med en fortsatt ekonomisk tillväxt, ökande transporter och en ökad befolkning.
— Vi vill visa hur långt man kan komma med teknik som i huvudsak är känd i dag, men framför allt peka på vilka möjligheter och utmaningar som finns. Ett koldioxidsnålt samhälle är ingen utopi, men det är hög tid att påbörja omställningen, säger Jenny Gode, forskare på IVL, som har lett studien. Forskargruppen har gjort en systematisk genomgång över industri, transport, bostäder och lokaler, samt energiomvandling, och analyserat möjligheterna att minska fossilbränsleberoendet genom substitution, effektivisering och införandet av nya processer och teknik. Sammantaget kan koldioxidutsläppen enligt IVL:s scenario minska från 59 miljoner ton år 2005 till 12 miljoner 2050. Dagens elproduktion skulle nästan räcka för att täcka det nationella behovet av elenergi år 2050, även med en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år. Om kärnkraften skulle avvecklas helt eller delvis behöver uppemot 75 TWh produceras på annat sätt år 2050. Det kommer att kräva en mix av vindkraft, ökad vattenkraftpotential från ökad nederbörd (en effekt av klimatförändringar), bioenergi, solkraft eller vågkraft. Scenariet kräver också ett begränsat utnyttjande av koldioxidavskiljning och lagring, CCS. Utan CCS minskar utsläppen med 72 procent. Sektorsövergripande åtgärder kommer att blir allt viktigare, till exempel att använda industriell restvärme för att värma bostäder, eller avverkningsrester från skogsbruket för att producera el, värme och drivmedel. — En av de största utmaningarna är att göra transportsektorn fossilfri. Trots stora förbättringar i energieffektivitet och storskalig övergång till eldrift kommer transportsektorn att behöva stora mängder biodrivmedel. Här behöver vi studera ytterligare vilka miljökonsekvenser som ett mer intensivt utnyttjande av skogen som producent av bioenergi innebär, säger Jenny Gode. De koldioxidutsläpp som rent tekniskt är svårast att åtgärda är huvudsakligen processutsläpp från stålindustrin, cementproduktion och petrokemisk industri. Här kan CCS bli nödvändigt. Utsläppen kan, åtminstone i teorin, kompenseras av reduktioner utomlands (krediter), men IVL-forskarna bedömer att sådana krediter kommer att vara svårtillgängliga eller mycket dyra år 2050 då hela världen behöver minska sina utsläpp. För mer information, kontakta Jenny Gode eller Lars Zetterberg
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies