1. Startsida
  2. Press
  3. [2023-06-09] Nya avtalslösningar centrala för transporternas klimatomställning
Debatt | 2023-06-09
Highway traffic on Stockholm motorway in Sweden

Nya avtalslösningar centrala för transporternas klimatomställning

Vägtrafikens klimatutsläpp behöver minska med cirka tio procent per år för att Sveriges klimatmål om minskade utsläpp med 70 procent ska nås till 2030. Det är en minskningstakt som kräver kraftfulla styrmedel, men det kommer också behövas nya arbetssätt där staten krokar arm med ambitiösa aktörer. Det skriver mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Trivector Traffic och VTI i en debattartikel i GP.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 9 juni 2023. Läs den på GP.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

För att klara transportsektorns klimatomställning krävs nya lösningar. Stadsmiljöavtal, där staten bidrar med finansiering och kommuner och regioner med motprestationer som styr mot ett hållbart resande, har varit en framgång för klimatomställningen av städernas transporter. Vi föreslår att regeringen lär av de goda erfarenheterna och inför motsvarande avtal för klimatomställningen av landsbygdens transporter och för godstransporter. Rätt utformade kan avtalen också bidra till att göra klimatomställningen accepterad i hela landet.

Dessa avtalslösningar har inneburit att staten stöttat kommuners och regioners investeringar i bland annat ny kollektivtrafik och cykelbanor i utbyte mot att kommunerna stått för delar av finansieringen och lovat fler bostäder och mer hållbara resor. Uppföljningar har visat att stödet haft stor effekt för omställningen till hållbar mobilitet. För både staten och kommunerna har nyttan dessutom kommit till halva kostnaden, eftersom den andra hälften tagits av den andre parten.

I ett nytt forskningsprojekt har IVL, VTI och Trivector undersökt möjliga lösningar för att öka tillgängligheten på landsbygd, som underlag för potentiella landsbygdsmiljöavtal. Resultaten visar att kollektivtrafiken är en livlina för landsbygdens mobilitet, och att det behövs en garanterad basnivå både i utbud och i utförandets kvalitet. Förbättrade förutsättningar att cykla inom tätare landsbygdsområden och för anslutningsresor till kollektivtrafiken är ett annat område med utvecklingspotential. Här kan så kallade bygdevägar eller bymiljövägar, med extra breda vägrenar för gående och cyklister och ett smalare körfält i mitten för bilar, vara en del av lösningen.

Samtidigt efterfrågas inte bara transporter, utan också närhet till service. Här öppnar digitalisering och automatisering för möjligheter att tillhandahålla lokal service på nya sätt. Det finns intressanta exempel från glesbygdsregioner som redan i dag arbetar med lösningar för att minska behovet av långa resor. Det kan handla om allt ifrån automatiska livsmedelsbutiker till att erbjuda digitala läkarbesök via hemtjänsten. Distansarbetsplatser och skräddarsydda mobilitetstjänster kan öka servicenivån ytterligare.

Om regeringens uttryckta ambition att prioritera elektrifiering av transporterna ska gå från ord till handling behövs nya styrmedel som ökar efterfrågan på eldrivna lastbilar hos transportörer och transportköpare.

Med ett godsmiljöavtal kan regeringen rikta in sig på transporter till och från Sveriges hamnar, som står för en betydande del av godstransporterna. I utbyte mot att staten åtar sig att finansiera exempelvis spårinfrastruktur, laddinfrastruktur, eldrivna arbetsfordon eller annan satsning på infrastruktur i hamnområdet, inför hamnarna krav, prissättning eller annan styrning som bidrar till att större del av transporterna sker med järnväg och att ankommande lastbilar i så stor utsträckning som möjligt är eldrivna. Ett sådant system kan liknas vid hur Swedavia länge gett förtur till miljötaxibilar vid sina flygplatser, vilket snabbat på utvecklingen mot både biogas- och elbilar vid flygplatserna. I likhet med Swedavia har hamnarna stor rådighet att påverka vilka lastbilar som kommer till hamnen.

Det finns också starka skäl att utveckla stadsmiljöavtalen för att i ännu högre utsträckning realisera den stora potential till minskning av biltrafiken som finns i städerna. I Norge används bompeng som en viktig komponent i avtalen för att på samma gång dämpa biltrafiken och finansiera satsningar på kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. I Sverige skulle skärpt parkeringsreglering fungera i medelstora städer och trängselskatt i större städer. Avtalsstrukturen bör också skärpas för att tydliggöra att alla tre parterna kommun, region och staten genom Trafikverket ska bidra till att biltrafiken inte ökar.

Om klimatmålen för transporterna ska kunna nås behöver nya styrmedel komma på plats. EU:s nya klimatgiv Fit for 55 är ambitiös och lovande, men för att leva upp till kraven såväl som våra egna klimatmål krävs en ambitiös politik och fler åtgärder i Sverige. Här kan utvecklade avtal mellan staten, regioner och kommuner både för städer, på landsbygden och för godstransporter införas relativt snabbt och spela en stor roll i omställningen.

Anders Roth, mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Tobias Gustavsson Binder, mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Åsa Hult, mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Emma Lund, forskningsansvarig Trivector Traffic
Håkan Johansson, mobilitetsexpert Trivector Traffic
Robin Nuruzzaman, forskningsassistent, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer om IVL:s arbete inom transportområdet


Prenumerera på våra nyhetsbrev