Hand håller i ett ostron

Stillahavsostron i Sverige – hot eller möjlighet?

Det invasiva stillahavsostronet (Magallana gigas) etablerade sig i svenska vatten för femton år sedan och har fortsatt att sprida sig längs västkusten. På IVL bedrivs arbete för att ta fram modeller för hållbar hantering av invasiva stillahavsostron. Målet är att minimera stillahavsostronets negativa effekter samtidigt som de positiva effekterna med arten tas tillvara på ett hållbart sätt.

Vilka effekter har stillahavsostron på väskusten?

Stillahavsostron kan ha både positiva och negativa effekter på miljön och för samhället. Ostronen förändrar ekosystemet där de sätter sig, framför allt om de sätter sig på så kallad mjukbotten. Då förvandlas mjukbottenområden till hårdbottenområden.

Ostronen skapar strukturer som kan användas av andra arter när de letar föda, skydd och reproduktionsplats. Detta gör att biodiversiteten i ostronbankar ökar, vilket är positivt. Tyvärr är ostronens skal vassa och många skadar sig när de klivit på ostron. När ostronen blir väldigt många så kan de också bilda rev, och eftersom ostronen gärna lever i grunda områden så kan detta göra att strömmar förändras och att grunda sund växer igen. Ostronen kan också underlätta för etablering av andra invasiva arter som är beroende av ostronen som livsmiljö.

Positiva aspekter med ostronen är att de är effektiva filtrerare och kan göra att vattnet blir klarare, vilket är bra för alger och ålgräs. När näring från vattnet transporteras till botten minskar risken för algblomningar. Dessutom är stillahavsostron en av världens mest odlade arter för konsumtion, så det finns ett stort ekonomiskt värde i de ostron som finns i våra vatten idag och det är flera företagare som börjat utnyttja detta genom att skörda och sälja ostron från vilda bestånd.

Ökad kunskap om stillahavsostron – ett underlag för bra beslut

Målet med IVL:s projekt inom stillahavsostron är att ta fram kunskap om hur arten påverkar våra svenska ekosystem och hur vi kan minska den negativa påverkan samtidigt som vi kan ta tillvara de fördelar som arten ger. Vi vill också göra kunskapen tillgänglig för myndigheter så att de kan fatta bra beslut som gynnar både miljön och samhället.

Hur arbetar IVL med stillahavsostronfrågan?

I olika projekt arbetar IVL med att förstå hur ostronen sprids och vad som påverkar deras utbredning och överlevnad. De ekologiska effekter ostronen kan orsaka undersöks också, till exempel hur skiljer sig biodiversiteten i en ostronbank från den i en musselbank, och vad händer med våra blåmusslor och inhemska ostron när stillahavsostron sätter sig på samma plats? Allt detta arbete görs som inventeringar längs kusten, som fältexperiment, som labbexperiment eller genom sammanställning av kunskap från andra områden. Informationen diskuteras med länsstyrelser och andra myndigheter i Sverige för att ta fram verktyg för hantering av ostron . För att öka möjligheterna att faktiskt göra något åt ostronen samarbetar IVLockså med företag för att se vilka metoder som kan användas för att skörda ostron, och vad man kan använda ostronen till. Eftersom ostronen inte bryr sig om gränser samarbetar IVL med både forskningskollegor och myndigheter i Norge och i Danmark för att få en gemensam syn på hur ostronen kan hanteras.

Vilken kunskap har vi fått om det invasiva ostronet?

Stillahavsostronen har kommit olika långt i sin invasionsprocess längs med svenska västkusten. I vissa områden finns de inte alls medan de brett ut sig i stora mängder i andra. Detta gör att ostronen måste hanteras på olika sätt längs olika delar av kusten.

Eftersom stillahavsostron kan ha både positiva och negativa effekter behöver vissa områden åtgärdas, medan ostronen kan lämnas kvar i andra. Vi behöver ett nytt holistiskt synsätt på arten som är bättre anpassat till samhällets utmaningar, behov och förutsättningar.

Skörd av vilda bestånd med ostron kan vara ett verktyg

Skörd av vilda ostronbestånd kan vara ett verktyg som minskar negativa effekter av ostron i olika områden. Men för att välja ut vilka områden som ska prioriteras behövs mer kunskap, och vi behöver hitta tekniker för att enkelt ta upp mycket ostron utan att det skadar naturen.

Vissa av ostronen som skördas kan inte gå direkt till konsumenter, de är för stora, växer i klumpar eller är skördade utanför produktionsområden vilket gör att de inte är garanterat säkra att äta. Men det finns många olika produkter som dessa ostron kan användas till. Vi har tagit fram nya produkter som konsumenter provat och tyckt om. För att utveckla dessa, och nya, produkter är det viktigt att fortsätta jobba tillsammans med företag.

IVL håller på att utveckla ett verktyg som kan användas som en stegvis guide med tips på konkreta förvaltningsmetoder.

Projektets samhällsnytta och positiva bidrag på de globala målen

Hanteringen av stillahavsostron är nära kopplat till flera av FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt mål 14 om hav och marina resurser.

Ostronens existens ger möjlighet för människor att skapa nya företag till exempel baserat på turismupplevelser eller försäljning av skördade ostron från vilda bestånd. Detta ger inkomster och skapar nya arbetstillfällen, ofta på landsbygden, och bidrar till livskraftiga, kustnära samhällen där människor kan fortsätta jobba med havet.

Global målen anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Att kombinera kommersiellt nyttjande och förvaltning av en invasiv art är ett nytt sätt att hantera invasiva arter. Företag som skördar ostron från vilda bestånd bidrar med miljönyttor samtidigt som de får en inkomst. Behovet av både metodutveckling och produktutveckling bidrar till ökad hållbarhet för företagen och bidrar till innovation som kan gynna både företagen och samhället.

Global målen hållbarindustri, innovationer och infrastruktur

Stillahavsostronen växer i naturen utan att vi måste tillföra något för att de ska växa. Det är en stor fördel jämfört med produktion av många andra livsmedel. Dessutom lagrar ostronen näringsämnen som kväve och fosfor i sin vävnad som sedan förs upp från havet till land när ostronen skördas. Detta är viktigt eftersom havet annars bara tar emot näringsämnen. Det gör att områden blir övergödda och att vi riskerar att få slut på näringsämnen för det landbaserade jordbruket. Förvaltningsrelaterad skörd av stillahavsostron måste också ske med hållbara metoder då ett av målen med skörden är att bevara naturvärden i värdefulla områden. Detta gör att produktionen av ostronen blir väldigt hållbar. Dessutom är ostron bland det nyttigaste man kan äta, så genom att öka tillgången till olika ostronprodukter och konsumtionen av ostron så kan människors hälsa förbättras.

Global målen hållbar konsumtion och produktion

Genom sin filtrering kan ostronen förbättra vattenkvalitet och kan på så sätt förbättra livsmiljöer för andra arter i havet som till exempel ålgräs, och genom sina hårda skal och de strukturer som bildas när ostronen växer tillsammans kan gynna olika arter vilket öka biodiversiteten.

Global målen have och marina resurser

Projekten bidrar även direkt och indirekt till andra globala hållbarhetsmål, exempelvis mål 15 om biologisk mångfald.

Jag vill bli kontaktad

Vi hjälper dig med dina utmaningar, hur omfattande eller små de än är. Skriv in dina kontaktuppgifter och välj vilket område du vill veta mer om, så kontaktar vi dig.

Kontakta oss

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-12-22

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen