Business concept. Business people discussing the charts and graphs showing the results of their successful teamwork.

Pågående projekt och aktiviteter

IVL Svenska Miljöinstitutet har startat programmet klimatanpassad och cirkulär upphandling för att främja framtida offentlig upphandling i ett livscykelperspektiv. På den här sidan hittar du IVL-projekt och andra aktiviteter som du kan ha nytta av om du vill gå på djupet inom ett specifikt område eller är intresserad av att delta.

Varje aktivitet är markerad med eller "klimatanpassad" eller "cirkulär" för att du enklare ska hitta den aktivitet du är intresserad av.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden

Samverkansprojektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden är en Vinnova-stödd verksamhet som koordineras av Industrial Development Center West Sweden AB - IDC West Sweden.

Samverkansprojektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden är en Vinnova-stödd verksamhet som koordineras av Industrial Development Center West Sweden AB - IDC West Sweden. Projektet syftar till att möta samhällets behov av att bättre ta till vara på alla typer av resurser för att skapa en mer hållbar industriell utveckling. Det ska man göra genom att ge förutsättningar för en produktion och konsumtion av offentliga möbler som är mer resurseffektiv, mindre miljöbelastande och samtidigt stärker företagens internationella konkurrenskraft.

Projektet har haft som särskilt mål att utveckla och testa detaljerade cirkulära affärsmodellskoncept inom ett värdenätverk för offentliga möbler. Inom projektet har tillverkande företag och återförsäljare tagit fram och testat nya affärsmodellsidéer för mer cirkulära möbelflöden.

Projektet visar att cirkulära affärsmodeller är möjliga och lönsamma för både företag och samhälle. Flera affärsmodeller har tagits fram som redan nått ut på marknaden. Utvärderingar visar på ekonomisk lönsamhet, en halvering av resursförbrukningen och betydande minskning av klimatpåverkan. Det finns även en god acceptans hos kunder och brukare för cirkulerade möbler. Projektet har utöver detta tagit fram guider och verktyg för produktutformning, märkning, logistik och arbetsmiljö.

Inom projektet har aktörer från hela värdekedjan medverkat, från underleverantörer, möbelproducenter och återförsäljare till offentliga beställare, användare och branschorgan. 25 parter samverkar i projektet: Albin i Hyssna, Allies, Rekomo, Centigo, FLOKK, Gärsnäs, Input interiör, Region Jönköping, Kinnarps, Kammarkollegiet, Linköpings universitet, Lots Design, Offecct, Recycling partner RP, RISE, Region Skåne, SKL Kommentus inköpscentral, Svenssons, Swedese Möbler, Swerea IVF, Trä- och möbelföretagen (TMF), Vasakronan, Västra Götalandsregionen, Volvo och White Arkitekter. Dessutom har projektet en referensgrupp bestående av: 100-gruppen, Lerums kommun, Möbelfakta, Naturvårdsverket, Region Kronoberg, Sustain in Time, Svanen, University of Exeter och Upphandlingsmyndigheten.

Projektet ser ett mycket stort intresse i och utom branschen för utveckling mot mer cirkulära flöden. För att genomföra detta i industriell skala behöver även kundsidan utveckla sina processer och möjligheter att övergå till cirkularitet. Med detta på plats kommer svensk möbelindustri vara ett föredöme för storskalig omställning till cirkulär ekonomi även i andra branscher.

Visionen är att svensk möbelindustri är internationellt erkänd för att visa hur storskalig övergång till cirkulär ekonomi kan genomföras i praktiken. Utifrån steg 2 modeller med verktyg och arbetssätt för affärsmodeller som fungerar i praktiken samlas nu parterna för praktisk implementering, konkreta demomiljöer och storskalig förändring.

Mer information om projektet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Centrum för cirkulärt byggande

Centrum för cirkulärt byggande är en samverkansplattform som syftar till att underlätta ett mer resurseffektivt byggande och som har samlat aktörer inom bygg- och fastighetssektorn.

Centrum för cirkulärt byggande är en samverkansplattform som syftar till att underlätta ett mer resurseffektivt byggande och samlat aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Det sker genom att samverka, sprida kunskap om och utveckla en mer tillgänglig marknad för cirkulära produkter och tjänster. Visionen är att hanteringen av byggprodukter ska röra sig uppåt i avfallshierarkin. Målet är mer avfallsminimering, återbruk och materialåtervinning, och mindre energiåtervinning och deponi.

Bygg- och rivningsavfall är en av samhällets största avfallsströmmar. Hur stora mängder som håller så hög kvalitet att de kan fortsätta användas innan de blir avfall vet vi ännu inte, men det rör sig om tusentals ton. Genom att ta tillvara produkter med höga materialvärden nås ett byggande med:

  • mindre klimatbelastning
  • bättre hushållning med råvaror
  • minskade avfallsmängder

Centrum för cirkulärt byggande har bland annat utvecklat en digital tjänst som visar vilken klimatbesparing det innebär att återbruka byggprodukter. Planen för de kommande åren är stärka marknaden för återbruk och skapa mer cirkulära materialflöden genom nya arbetssätt och samverkansformer. Detta ska bli möjligt tack vare den starka förankringen i branschen som finns hos projektets parter.

Läs mer om Centrum för cirkulärt byggande här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Cirkulära Göteborg

Cirkulära Göteborg är ett initiativ från Göteborgs Stad med syfte att driva på omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi.

I praktiken innebär ambitionen i Cirkulära Göteborg att gå från ett samhälle där vi idag förbrukar till ett samhälle där vi återbrukar. Det gör vi genom att ta bättre hand om det vi redan har.

Göteborg ska bli en hållbar stad. För att vi ska lyckas med det måste vi hitta sätt att designa, producera och använda våra resurser smartare. Till exempel genom att göra det lättare att återanvända, laga och dela istället för att köpa nytt och slänga. Därför driver, samordnar och stödjer Cirkulära Göteborg idéer och initiativ som skapar verkliga förutsättningar för ökat delande, återbruk och reparation. Arbetet görs tillsammans med Göteborgs Stads egna verksamheter, näringsliv, andra kommuner, civilsamhället, universitet och högskolor.

Målet är att göra det enklare för både göteborgare och för våra egna verksamheter att konsumera hållbart. Därför handlar Cirkulära Göteborg om:

  • Att göra det lätt för göteborgare och besökare att återbruka, dela och laga. Här ska Göteborgs Stad använda sina egna resurser för att underlätta, planera och stötta konkreta lösningar i göteborgarnas närområde. Exempel på sådana lösningar kan vara gör-det-själv-verkstäder såsom cykelkök eller kvartersnära verksamheter där man kan laga, låna, byta och bygga nytt från gammalt, såsom Fixotek och gratisbutiker.

  • Att föregå med gott exempel genom att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi inom de egna förvaltningarna och bolagen. Till exempel genom att återanvända, reparera och laga möbler, istället för att slänga och köpa nytt. Det handlar också om att återbruka mer och minska på bygg- och rivavfall när vi renoverar och bygger nytt.

  • Att tillsammans med näringslivsaktörer ska erbjuda attraktiva lösningar som uppmuntrar till hållbar konsumtion. Till exempel genom att arbeta för fler cirkulära affärslägen i centrala Göteborg. Det gäller också att stimulera näringslivsaktörer att designa och producera smartare produkter och tjänster, exempelvis genom att ställa cirkulära krav vid inköp till stadens egna verksamheter.

Mer information om projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Circular Sweden

Circular Sweden är ett företagsforum som driver politik och opinion framåt för att skapa cirkulära materialflöden.

Arbetet görs inom fyra områden:

  • Design för cirkulär ekonomi
  • Hållbar konsumtion
  • Ökad tillgång och användning av återvunnet material
  • Cirkulära värdekedjor
En illustration av en fot

Genomlysning av klimatkompensation

IVL Svenska Miljöinstitutet har på Konsumentverkets uppdrag genomfört en genomlysning av klimatkompensation.

Resultatet av arbetet beskriver samlat begreppet klimatkompensation, från vilka regelverk det har sitt ursprung, hur det är tänkt att fungera vilka brister som har identifierats samt vilka kompensationsprodukter som erbjuds och hur dessa används och av vilka.

Klimatkompensation innebär i princip att utsläpp av växthusgaser kompenseras genom en särskild aktivitet som minskar utsläpp av växthusgaser någon annanstans. Det bygger på logiken att det inte spelar någon roll för halten av växthusgaser i atmosfären, var eller hur utsläppen minskar - det viktiga är att de minskar. Tanken med klimatkompensation är att göra det enklare och mer kostnadseffektivt för länder, organisationer och individer att begränsa sin klimatpåverkan jämfört med att ställa om och minska de egna utsläppen.

Det finns olika begrepp som används frekvent för kommunikation kopplad till klimatkompensation. Begreppen ”klimatneutralitet” och ”nettonollutsläpp” (av växthusgaser) blandas ofta och deras innebörd kan därför lätt uppfattas som otydlig. Begreppet nettonollutsläpp har en mer direkt och vetenskapligt väldefinierad betydelse än vad klimatneutralitet har och är därmed lättare att följa upp.

Klimatkompensation är ett komplext område och konsumenter är i stor utsträckning hänvisade till information från de företag som tillhandahåller klimatkompensation och klimatkompenserade produkter. Den internationella standarden ISO 14021 skapar en god grund för relevant kommunikation kring klimatkompensation av produkter. Uttalanden om klimatneutralitet respektive nettonollutsläpp av växthusgaser för konsumentprodukter eller organisationer kommuniceras dock ofta sparsamt och kortfattat. Det försvårar för konsumenter och andra intressenter att kritiskt granska sådana uttalanden.

En illustration av en fot

Offentlig upphandling som ett klimatpolitiskt styrmedel

Bakgrunden till det här projekt är den pågående utvecklingen inom upphandlingsområdet med särskild inriktning på det klimatrelaterade arbetet.

Flera miljöpolitiska utfästelser har gjorts om den offentlig upphandlingen. Dessutom har ett stort antal aktiviteter på det internationella planet resulterat i ett antal internationella standarder för direkt tillämpning inom upphandlingsområdet. Riksdagen beslutade om att påbörja en särskild handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling 2006 vilket också är det år då den internationella standarden om miljövarudeklarationer, EPD publicerades, vilket är den standard som särskilt utvecklats som hjälpmedel för att jämföra produkters klimatprestanda i upphandlingssammanhang.

Ett flertal officiella dokument framhåller behovet av en effektiv offentlig upphandling, beaktandet av ett livscykelperspektiv och användning av LCA och EPD. Det framgår till och med i någon av dessa dokument om de miljöpolitiska utgångspunkterna var tillgång till information om LCA och EPD finns att tillgå.

Projektets övergripande mål är att vidareutveckla den offentliga upphandlingen genom att sammanföra de miljöpolitiska utgångspunkterna för offentlig upphandling med tillämpningen av praktiska LCA-baserade upphandlingsverktyg med beaktande av ett livscykelperspektiv. Slutmålet är att presentera förslag till hur upphandlande organisationer kan ställa upp mätbara klimatmål som utgår från LCA-baserade och kvantifierbara upphandlingskriterier för att planera, genomföra och följa upp upphandlingar med ett uttalat klimatfokus.

Projektet innehåller följande 5 arbetsområden:

  1. Digitalisering av miljö- och klimatinformation
  2. Överensstämmelse med upphandlingsregelverket, LOU
  3. Definition och fastställande av förslag till klimatmål
  4. Erfarenheter av praktiska fallstudier
  5. Informationsspridning och internationell marknadsföring

Projektet genomförs i samarbete med SKL Kommentus Inköpscentral AB och EPD International AB.

En illustration av en fot

Trafikverket

Transportsektorn är ansvarig för ungefär en femtedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Trafikverket har börjat använda klimatkrav i sina upphandlingar

Idag står vägar och järnvägar för stora klimatutsläpp sett ur ett livscykelperspektiv som innefattar all klimatpåverkan från råvaruutvinning, byggande, drift, underhåll och restprodukthantering. Bygg och anläggningssektorn inklusive transportinfrastrukturen behöver därför kraftigt minska sina utsläpp för att klimatmålen ska kunna nås. Trafikverket upphandlar och beställer investeringsobjekt (produkter, tjänster och entreprenader) för cirka 40 miljarder kronor per år för att utveckla och förvalta transportsystem för väg- och järnvägstrafik. Transportsystemet använder energi och material och påverkar på det sättet klimatet genom utsläpp av växthusgaser från trafik, byggande, drift och underhåll av infrastruktur.

Trafikverket tog tidigt ett initiativ i detta sammanhang för trafikinfrastrukturprojekt. Från den 15 februari 2016 började Trafikverket att ställa klimatkrav på leverantörer i investerings- och underhållsprojekt. Kraven gäller både klimatpåverkan vid byggnation och de material som används samt framtida underhåll. En viktig komponent i detta sammanhang var utveckling av en beräkningsmodell kallad Klimatkalkyl som resulterar i en kvantifiering av en anläggnings klimatprestanda i ett livscykelperspektiv. Denna modell är baserad på LCA-metodik och verktyget innehåller generella LCA-data för klimatpåverkan, mätt i CO2-ekvivalenter. Ett sätt att förbättra ett projekts klimatpåverkan är att byta ut dessa generella LCA-data mot leverantörsspecifika EPD. På så sätt kan en verifierbar åtgärd genomföras av entreprenörer i ett investeringsobjekt eller en åtgärd i samband med byggande och drift av en anläggning.

Beräkningar med Klimatkalkyl medger ett konsekvent sätt att kvantifiera den energianvändning och klimatbelastning som olika transportinfrastrukturer ger upphov till. Modellen kan användas för att göra beräkningar av klimatpåverkan för hela eller delar av investeringsobjekt såsom underlag för sommar och vinterväghållning av vägar samt för att jobba effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering genom hela infrastrukturhållningen. Detta styrs av riktlinjerna för klimatkalkyl och klimatkrav som Trafikverket fastslagit.

Internt finns mål på de olika verksamhetsområdena som i genomsnitt ska nås för upphandlingar under året. För de fall entreprenaden slutförs 2020 - 2024 gäller ett mål om 15 procents reduktion av klimatpåverkan jämfört med utgångsläget 2015. Detta ökar sedan till 30 procent för 2025 - 2029 och till 50 procent till 2030. Långsiktigt ska infrastrukturen vara klimatneutral senast 2045.

Dessa klimatmål i Trafikverkets upphandlingar används så att endast anbudsgivare som kan klara satta mål avseende växthusgasutsläpp går vidare i den fortsatt utvärderingen av inkomna offerter. I längre avtal såsom i ramavtal och i samband med förnyad konkurrensutsättning, kan klimatkrav en ytterligare skärpas. Särskilda incitament och bonussystem kan också komma till användning både i form av förtur vid tilldelning av kontrakt och ekonomisk ersättning.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Upphandla cirkulärt i praktiken

Detta RE:Source-stödda uppdrag syftade till att med utgångspunkt från lärdomar från projekt i Flandern och Nederländerna om cirkulär upphandling utvärdera hur dessa kan komma till användning för cirkulära upphandlingar i Sverige.

Projektets ena syfte handlar om att ta tillvara lärdomar och resultat från projekt om cirkulär upphandling i Flandern och Nederländerna och utvärdera hur de kan komma till användning i Sverige. Tyngdpunkten har legat vid två delar; “Circular ambition map” och handboken “Circular Procurement in 8 steps”. Circular ambition map utgör en överblick av mål och strategier för cirkulär upphandling och beskrivs närmare nedan. Handboken för cirkulär upphandling framtagen av Copper8 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i samarbete med Nederländska Rijkswaterstaat. Boken bygger på åtta steg för att integrera cirkulär ekonomi i upphandlingsprocessen och omfattar allt från organisatoriska utmaningar till avtalsuppföljning. Den utgör en bra guide för de olika faserna som berörs, både under upphandlingsprocessen och utanför denna. Delegationen för cirkulär ekonomi och deras expertgrupp för cirkulär upphandling planerar att ta fram en svensk översättning av handboken i en kortare version med tillhörande svenska exempel på cirkulära upphandlingar.

Erfarenheter från praktiken

Projektets andra syfte handlar om att stötta cirkulära upphandlingsprojekt i Sverige och dokumentera erfarenheter från praktiken.

I projektet har 15 upphandlande organisationer deltagit med varsitt case där cirkulär upphandling prövas. De har haft olika ingångar till projektet, där vissa har haft ett avfall som genom upphandling ska hanteras mer cirkulärt och vissa vill upphandla cirkulära produkter/tjänster. En av deltagarna säljer cirkulära produkter/tjänster. Projektet pågår under knappt ett år och endast några av deltagarna har därför genomfört en fullständig upphandling. Vissa har dröjt sig kvar i en utforskande och orienterande fas, där de söker samarbetspartner, letar efter möjliga leverantörer eller går på djupet med vad de verkligen behöver. Några har kommit så långt att de formulerat vad de vill i text och genomfört marknadssonderingar eller annonserat RFI, Request for Information. Ett par deltagare har kommit så långt som till upphandling, och en deltagare gick med i projektet med uppföljning och utmaningen att få avtal använda.

Med hjälp av erfarenheter från cirkulär upphandling i praktiken har projektet identifierat ett antal hinder och resonerat kring hur de kan överbryggas:

  • Upplevda svårigheter i lagstiftningen, främst kopplat till producentansvaret för förpackningar, definitionen av avfall och kemikalielagstiftningen när det gäller återbrukade möbler. Denna typ av hinder kan ofta övervinnas genom att våga tolka lagar praktiskt och fråga flera till råds. En generell påminnelse är att det går bra att prata med potentiella leverantörer innan upphandlingen startas. Om man lägger lite tid på det förberedande arbetet så går det mesta att lösa i själva upphandlingen. Detsamma gäller i andra änden efter att upphandlingen är avslutad då det gäller att lägga tid på att vårda avtalet.
  • Kostnader, främst eftersom nya lösningar kan bli kortsiktigt dyra då det är en liten volym som bär de första kostnaderna. En väg framåt kan vara att tydliggöra för beslutsfattare vilka kostnader som uppstår i vilket skede och vilken nytta den nya lösningen kan medföra. Ett annat sätt är att ändå våga ta steg i rätt riktning inom den budget som finns.
  • Marknadsmässiga hinder i form av att ha tid och resurser att hitta nya leverantörer och konstellationer av leverantörer. Det gäller även att inte sätta upp omedvetna hinder för nya aktörer som erbjuder cirkulära lösningar. Här kan mycket uppnås genom marknadsdialog mellan köpare och leverantörer, både genom att prata med nuvarande leverantörer och genom aktivt sökande efter nya aktörer.
  • Implementering i den egna organisationen kan utgöra ett hinder då cirkulär upphandling ofta berör fler delar av verksamheten än upphandlingsenheten, och en lyckad implementering kräver ett gott internt samarbete. Det gäller också att få kollegorna att beställa på nya sätt. Ofta finns en tydlig koppling till beteendeförändringar, gällande exempelvis acceptans för att inte köpa in nytillverkade produkter eller kring att uppfylla behovet på andra sätt än genom upphandling. Vägar till lyckade implementeringar kan vara att skapa ambassadörer inom organisationen, att först testa i en mindre skala eller att göra det lättare att beställa det önskade och svårare att beställa det som är oönskat.
  • Verifiering. Att mäta lagom mycket kommer fortsätta vara ett utvecklingsområde parallellt med att guidning i RFI och kravställande utvecklas. Verifiering är aktuellt både gällande en produkts cirkularitet och för att kontrollera mängden återvunnen råvara. Om kommuner och regioner ska jämföra sig med varandra när det gäller graden av cirkulär upphandling behövs också nyckeltal i SKR:s öppna nyckeltal för Agenda 2030. De öppna jämförelserna bidrar till utvecklingen som ett slags tävlingsmoment. Så har det fungerat med nyckeltalet andelen ekologiska livsmedel, och så skulle det kunna fungera för cirkulär upphandling.

Behov av stöd och råd - så kan en arbetsfördelning se ut

Det finns ett behov av mer stöd och råd kring cirkulär upphandling i Sverige. Projektet har tagit fram ett förslag på hur en arbetsfördelning kan se ut, där lokala och regionala nätverk tillsammans med andra branschspecifika nätverk spelar en viktig roll för den fortsatta utvecklingen. För detta krävs stöd från bland annat statligt håll. Vi ser statens roll som att:

  • Ta ansvar för sina egna cirkulära affärer i de myndigheter som har stora upphandlingsvolymer och i de statliga ramavtalen.
  • Se till att Upphandlingsmyndigheten införlivar cirkulära perspektiv i sina kriterier och vägledningar och ger råd som fungerar för målgrupperna.
  • Medfinansiera lokala och regionala nätverk.


Lokala och regionala nätverk för hållbar upphandling får möjlighet att driva på användningen av hållbar upphandling i praktiken bland sina kommuner, kommunalförbund och region(er). Den här typen av nätverk kan också vara öppna för statlig verksamhet och för företag. Vi föreslår att bygga vidare på befintliga nätverk och sammanhang där upphandlare och hållbarhetsansvariga personer möts. De flesta av dessa nätverk har projektfinansiering från skattemedel idag. Skall frågan om cirkulärt perspektiv in i detta behöver det perspektivet förankras hos nuvarande finansiärer, inom ramarna för nuvarande projekt och/eller i framtida utlysningar.

Branschspecifika nationella nätverk eller organisationer, med eller utan internationella kontakter, har också en roll att spela. Detta är särskilt relevant när det är tekniskt utmanande och viktigt att få upp stora volymer för att det ska gå att få ekonomi i cirkulära lösningar. För att ta in frågan i dessa nätverk behövs en dialog med branschföreningarna, eventuellt ihop med att det utlyses projektmedel. Det är inte bara på kundsidan som stöd och råd behövs utan cirkulära lösningar kräver också kompetensutveckling på leverantörssidan.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Upphandlingskriterier för cirkulära produkter

Upphandlingslagstiftningen har huvudsakligen utarbetats utgående från ett ”linjärt materialflöde”. Det saknas därför detaljerat stöd för cirkulär upphandling i både upphandlingsregelverket och den nationella upphandlingsstrategin. Som en följd av detta saknas förslag till generella cirkulära upphandlingskriterier. Syftet med projektet var att sammanställa erfarenheter från upphandlingar där cirkulära upphandlingskrav använts.

Att utarbeta cirkulära upphandlingskriterier kanske till del måste ske med andra tillvägagångssätt jämfört det gängse förfaringssätt som nu tillämpas. Det beror huvudsakligen på att cirkulär upphandling kan behöva ha ett större fokus på olika ingående material i produkterna och inte alltid bara på produkterna i sig. Detta resulterar sannolikt i en större mångfald av förutsättningar som måste beaktas och därmed leda till ett större antal separata kriterier som måste utarbetas. Olika material, som ingår i varierande omfattning i produkter, kan ibland endast återanvändas eller återvinnas på vissa speciella sätt för att det ska vara kostnads- och miljöeffektivt.

Utvecklingen inom den offentliga upphandlingen har under senare tid lett till behov av nya former av upphandlingskriterier till stor del beroende på det successivt ökade intresset av att premiera cirkulära material- och produktflöden. Resultat från projektet har identifierat ett ”nytt upphandlingslandskap” med tyngdpunkt på de moment i inköpsarbetet som inte är lagstyrt, vilket då avviker från det traditionella upphandlingsmönstret med ett stort fokus på att följa LOU. Framtida arbete med att utveckla kriterier cirkulär upphandling ske därför ske på ett delvis annat sätt jämfört tidigare tillvägagångssätt att utarbeta miljö-och hållbarhetskriterier. Projektet föreslår att så ska ske i tre steg – Steg 1: Identifiering av lämpliga produktgrupper, Steg 2: Samverkan mellan forskare, näringsliv och myndigheter koordinererat av Upphandlingsmyndigheten och Steg 3: Uppföljning av erfarenheter av användning upphandlingskriterier för cirkulär upphandling.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Upphandlingsmodell för cirkulära material- och produktflöden

Detta RE:Source-stödda projekt har som övergripande syfte att utarbeta en generell modell till ett strukturerat arbete för upphandling av cirkulära material och produkter. Arbetet sker i nära samverkan med offentliga och privata aktörer som ett led i att demonstrera lösningar med stor potential för ett mer hållbart material- och produktnyttjande i samhälle och näringsliv.

Tillämpningen av den framtagna upphandlingsmodellen kommer att utgå från behoven i offentlig upphandling men kommer i flera delar att vara tillämpbar för inköp i det privata näringslivet. Ett viktigt mål är att identifiera och finna lösningar för olika gemensamma problemställningar som uppstått i samband med att pröva cirkulär upphandling i verkligheten inom olika branscher. Ett annat viktigt mål är att kunna hantera frågeställningar som är materialspecifika och behöver hanteras separat för olika produktgrupper. Genom deltagande av representanter från olika branscher kommer projektet att omfatta ett flertal av de produktgrupper som ofta nämns som centrala i upphandlingssammanhang.

Forskningsprogrammet är uppdelat i tre arbetspaket där följande ingår:

  • Definiera metoder för att kvalitetssäkra återvunnet material baserat på utveckling av cirkularitetsdeklarationer.
  • Identifiera motiv för ökad användning av incitamentsavtal.
  • Utveckling av en öppen webbaserad plattform för information om marknadstillgång till produkter för återbruk och återvinning.

Miljökrav för offentlig upphandling av elbussar

Inom ramen för ett nordiskt samarbete arbetar IVL med en kartläggning om miljöpåverkan vid produktion av elektriska bussar. En särskilt fokus är hur en minskning av miljöpåverkan kan ske genom ett förutseende konstruktionsarbete (Design for Environment) sett i ett livscykelperspektiv. Resultat av kartläggningen kommer att användas av transportmyndigheter i de nordiska länderna med krav på nollutsläpp vid offentlig upphandling av busstjänster.

Kontakta Lisbeth Dahllöf: lisbeth.dahllöf@ivl.se