Hållbar stadsutveckling - god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer?

I denna rapport presenteras en översikt om samband mellan förtätning och luftkvalitet, samt möjligheter och rekommendationer för hur luftkvalitetsaspekten kan integreras i stadsutvecklingen för förbättrad luftkvalitet i framtidens täta, gröna städer. Detta på uppdrag av Naturvårdsverket.

Sammanfattning

Den starka förtätningstrenden i svenska städer motiveras av möjligheter till ökad energieffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, mer samtransport och ökad kollektiv resursfördelning. Förtätning kan också medföra kraftigt försämrad luftkvalitet, till exempel om den ökade aktivitet som förtätningen innebär tillåts öka utsläpp av luftföroreningar, och om bebyggelse och vegetation placeras så att det hindrar ventilation och utspädning av luftföroreningarna. Genom noggrann stadsplanering kan dock dessa negativa effekter begränsas eller till och med undvikas helt. Det är därmed av största vikt att skapa både medvetenhet om vikten av och möjligheter till att inkludera luftkvalitetsaspekten i planering av framtidens hållbara och täta städer.

Trots en kraftig förtätning under senare år har luftkvaliteten generellt förbättrats från det att mätningar påbörjades för drygt 50 år sedan och fram till idag, vilket i huvudsak kopplas till minskade utsläpp av föroreningar till följd av kontinuerligt skärpta emissionskrav. I många av Sveriges städer överskrids dock fortfarande de tillåtna halterna av föroreningar, och prognoser indikerar att miljökvalitetsmålets preciseringar, och i vissa fall även miljökvalitetsnormerna, fortfarande kommer att överskridas i gatumiljö i större städer år 2030. I detta framtidsscenario beaktas inte eventuell förtätning. Nyligen sänkta bullerkrav skapar dessutom idag ökade möjligheter att bygga på redan förorenade platser, vilket, i kombination med en fortsatt kraftig förtätning, ger starka argument för att luftkvalitet bör hanteras som en viktig del i framtidens hållbara stadsutveckling.

För att förhindra dålig luftkvalitet i förtätade städer kan man i planeringsstadiet använda datormodeller för att utvärdera effekten av de planerade förändringarna på luftkvaliteten. Genom simulering av olika scenarier kan effekten av olika trafikåtgärder på utsläpp, och därmed luftkvalitet, undersökas. Med modellberäkningar kan också effekten av olika utformning av bebyggelse och vegetation på vindflödet genom det aktuella området utvärderas för att gynna utspädning och borttransport av förorenad luft. Här kan till exempel varierad höjd på byggnader, vinkel på huskropp mot huvudsaklig vindriktning, strategisk placering av huskropp eller vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas, vara gynnsamt. För att ge bästa möjliga luftkvalitet efter färdigställande krävs dock att luftutredningen genomförs med relevanta metoder, att den inkluderas tidigt i planeringsprocessen, att anpassning av planer utifrån resultaten tillåts, samt att kontinuerlig återkoppling sker.

Arbetet med luftkvalitet skulle gynnas av bland annat tydligare riktlinjer för när och hur luftkvalitetsaspekten bör inkluderas i planeringsarbete, hur effekterna av den planerade bebyggelsen ska utvärderas, samt hur man kan säkerställa att planerade åtgärder genomförs så att den förväntade effekten på luftkvaliteten i området uppfylls. Vidare skulle till exempel en framtida skärpning av miljözon 2 och 3, utökade möjligheter för gröna transportplaner och vägledning om flexibla parkeringstal underlätta för sänkta emissioner i framtidens täta städer.

Sammantaget finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling, speciellt i områden som ska förtätas. Genom optimerad utformning av bebyggelse och vegetation, tillsammans med effektiva trafikåtgärder för att minska utsläpp, kan risken för dålig luft i framtidens täta och gröna städer minimeras.

Prenumerera på våra nyhetsbrev