För Västmanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna i Västmanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1993. Minskningen är större i skog än på öppet fält, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve syns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve till både öppet fältytorna och skogsytorna lågt. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige under det senaste mätåret. Stormarna i januari syns tydligt i mätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter i öppet fält och i krondropp. Ur försurningssynpunkt återfinns det mest försurade markvattnet i Kvisterhult där den syraneutraliserande förmågan (ANC) är negativ och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (BC/Al) är mindre än 1, vilket indikerar en risk för skador på ekosystemet. Den lokal som ur försurningssynpunkt har det bästa markvattnet är Finnbo där ANC är positiv och BC/Al-kvoten generellt är mycket hög. Markvattnets innehåll av nitratkväve har vid samtliga mätlokaler ett median-värde under detektionsgränsen. Låga halter av nitratkväve är normalt i brukad skog. Lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon var låga vid de olika lokalerna i länet liksom vid flertalet lokaler i Sverige under mätperioden. Om man ser till befintliga målvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det endast marknära ozon som ligger i närheten av eller över befintliga målvärden. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskrids vid båda lokaler som mäter ozon i länet; Kvisterhult och Hyttskogen. Modellberäkningarna för Västmanlands län visar på ett visst kvarvarande försurningsproblem i länet, både vad gäller skogsmark och sjöar. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på 14 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet kommer motsvarande andel enbart att vara 2 % i framtiden. Andelen försurade sjöar, i dagsläget, överskrider enligt beräkningarna gränsen för delmålet, 10 %, både med nedfallet 2007 och med minskad deposition år 2020, enligt CLE-scenariet. Detta stämmer med mätningarna som fortfarande visar på sura förhållanden vid en del av lokalerna i Västmanland, vilket gör att fortsatta mätningar blir intressanta för att följa upp utvecklingen i framtiden. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst. I större delen av Västmanlands län ackumuleras mellan 2 och 4 kg per hektar och år. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Västmanlands län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.