Ett hus med glasfasad

Politiska initiativ

Det finns flera politiska initiativ för att öka omfattningen av klimatanpassad och cirkulär upphandling. Här hittar du dem samlade.

En illustration av en fot

Det svenska klimatpolitiska ramverket och generationsmålet

Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken baseras på det så kallade Generationsmålet, att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innehåller dessutom ett antal förtydliganden av målet och vad miljöpolitiken ska fokusera på. Ett förtydligande som berör hållbar produktion och konsumtion är att ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”.

Riksdagen har också antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. Det är den viktigaste klimatreformen i svensk historia och ger långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att kunna lösa klimatutmaningen. Sverige har genom detta en lag som innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Den ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. För första gången kommer Sverige att ha långsiktiga klimatmål bortom 2020. Reformen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet.

Det klimatpolitiska ramverket består av tre delar:

Klimatlag, klimatmål och ett oberoende klimatpolitiskt råd som granskar klimatpolitiken.

Klimatlagen, som trädde i kraft i januari 2018 lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas.

  • Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen
  • Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås

De klimatmål som satts fastställer att Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter negativa utsläpp. Detta brukar benämnas ”netto-noll utsläpp”. Utsläppen i Sverige ska gradvis minska och minskningen jämförs med utsläppsmängden under 1990. Minskningen ska ske enligt följande:

  • Senast 2030 ska utsläppen vara minst 63 % lägre
  • Senast 2040 ska utsläppen vara minst 75 % lägre
  • Senast 2045 ska utsläppen vara minst 85 % lägre
En illustration på en cirkel med två pilar 

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan

Regeringen betonar i sin klimatpolitiska handlingsplan att offentlig upphandling är ett effektivt instrument för att främja god konkurrens och sund användning av skattemedel men kan också bidra till att nå våra klimatmål.

Det finns en stor potential att genom offentlig upphandling bidra till minskade utsläpp och främjande av innovativa och klimatsmarta lösningar, t.ex. genom innovationsupphandlingar. Regeringen avser att se över hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentlig upphandling, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan. Upphandlingsmyndigheten har en viktig roll i klimatarbetet.

Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingsinsatser som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras. Upphandling på transportinfrastrukturområdet är av särskild vikt eftersom infrastrukturen ger upphov till stora utsläpp och eftersom offentlig upphandling kan bidra till att skapa en efterfrågan på mer klimatsmarta material. Investeringar i transportinfrastruktur bör successivt utvecklas till att bli klimatneutral. Ett uppdrag bör ges till transportinfrastrukturområdet och verka för att detta får genomslag på lokal, regional och nationell nivå. Lämpliga myndigheter bör i samverkan med andra berörda aktörer, starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet och verka för att detta får genomslag på lokal, regional och nationell nivå.

En illustration av en fot

Nationella upphandlingsstrategin

Den nationella upphandlingsstrategin är framtagen av regeringen för att utveckla de offentliga upphandlingarna. Den innehåller sju inriktningsmål som syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå.

Mål 6 - En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling pekar på att upphandling bör användas som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål, minska miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi.

I den nationella upphandlingsstrategin konstateras att även om priset i en enskild upphandling blir högre om miljökrav ställs kan den totala samhällskostnaden på sikt bli lägre.

Läs mer om den nationella upphandlingsstrategin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration av en fot

Lag om klimatdeklarationer

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan. Regeringen kommer att införa krav på att byggherren ska upprätta och lämna in en klimatdeklaration vid uppförande av ny byggnad från den 1 januari 2022.

Införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från byggnader vid nybyggnation.

Boverket har nu på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till färdplan för utveckling av klimatdeklarationer efter 2022. Boverkets uppdrag består av följande delar:

  • Utveckla en öppen databas med relevanta klimatdata som ska kunna användas för beräkning av klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv (planen är att den ska finnas på plats i januari 2021).
  • Utveckla ett klimatdeklarationsregister som kan användas när kravet på klimatdeklaration för byggnader träder ikraft (planen är att den ska finnas på plats senast januari 2022).
  • Utveckla informations- och vägledningsunderlag (sker löpande fram till den nya lagen är på plats och även en tid efteråt).
  • Ta fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan (rapport lämnas till regeringen i juni 2020).

Utvecklingen av en databas med klimatdata ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket och Trafikverket.

Boverket arbetar även med att ta fram förslag till föreskrifter om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader (remiss av föreskrifterna är planerade till 2021).

En illustration av en fot

Fossilfritt Sverige

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt.

Initiativet samlar idag över 400 aktörer och är öppet för alla som ställer upp på den deklaration som tagits fram. De aktörer som deltar i initiativet delar uppfattningen om att världen måste bli fossilfri och att Sverige ska gå före i detta arbete. Genom deklarationen förbinder sig aktörerna också att kunna visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp.

Svante Axelsson är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Han fungerar som aktörernas länk till regeringen för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för snabbare utsläppsminskningar. Arbetet består också av att sprida berättelsen om och visionen av det fossilfria samhället och därigenom lyfta fram möjligheterna i omställningen. Den tredje delen är att ta fram konkreta utmaningar för företag, branscher och sektorer som skyndar på utvecklingen.

Den nationella samordnaren arbetar på uppdrag av Miljö- och energidepartementet. Läs mer om Fossilfritt Sverige här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration av en fot

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har, som central instans sedan 2015, det samlade och nationella ansvaret för upphandlingsstöd i Sverige. Den historiska bakgrunden av arbetet med miljöanpassad upphandling i Sverige som sedermera ledde till etablerandet av Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller ett stort antal tjänster inom upphandlingsstödsområdet vilket framgår av deras hemsida. Det som berör miljöfrågor i ett livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi är bland annat Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek med ett s.k. miljömålssök och den nyligen lanserade miljöspendanalysen.

Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek med uppemot 600 separata förslag till hållbarhetskriterier för de flesta vanligt förekommande produktgrupperna inom upphandlingsområdet tillhandahålls via ett lätthanterligt och öppet söksystem (Wizard).

Miljömålssöket syftar till att ge en kommun möjligheten att identifiera vilket eller vilka miljömål som en viss upphandling kan påverka för att kunna beskriva i vilken omfattning deras upphandlingar kan bidra till för att nå miljömålen. Den utgår från de miljöaspekter som identifierats för olika produktgrupper och sammankopplar detta med de indikatorer som olika myndigheter har angivit för uppföljningen av miljömålen.

Miljöspendanalysen har tillkommit som ett nytt sätt att visa på klimatpåverkan från den offentliga sektorns inköp och kan användas som ett strategiskt verktyg vid upphandling. Det är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Miljöspendanalyser görs genom att använda statistik från så kallade input-outputanalyser över miljöbelastningar och generella data om produkters miljöpåverkan. Syftet är att undersöka vilken miljöpåverkan inköp inom offentlig sektor kan ha. Men också att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.

En spendanalys visar hur mycket som spenderats på (betalats ut till) olika leverantörer. Utbetalningarna kan motsvara olika inköp. I en spendanalys bygger man en struktur med olika typer av inköp som kallas för kategorier eller inköpskategorier. Miljöspendanalyser har hittills presenterat resultat för miljöpåverkan från upphandlingsarbete inom kommuner och landsting.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Delegationen för cirkulär ekonomi

Delegationen för cirkulär ekonomi ska stärka samhällets omställning till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi både nationellt och regionalt. Delegationen är ett rådgivande organ till regeringen som placerats hos Tillväxtverket. Delegationen ansvarar för och fattar sina egna beslut.

Delegationen har följande uppgifter:

  • Utarbeta en strategi för delegationens arbete med en omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Den ska inkludera hur omställningen kan stimuleras på olika nivåer i samhället. Delegationen ska i sitt arbete bland annat utgå från betänkandet om cirkulär ekonomi (SOU 2017:22).
  • Vara en kontaktpunkt mellan relevanta aktörer i syfte att underlätta arbetet och skapa synergier.
  • Identifiera hinder och motverkande styrmedel, behov av utbildning, information samt ge råd och föreslå kostnadseffektiva åtgärder till regeringen.
  • Utgöra ett kunskapscentrum och svara för omvärldsbevakning genom att samla goda exempel och information om pågående betydande initiativ samt underlätta en effektiv samverkan mellan dessa.
  • Utse en referensgrupp med relevanta aktörer som med sin sakkunskap och erfarenhet ska stödja delegationens arbete. Referensgruppens sammansättning kan komma att variera beroende på område och fråga. Delegationens ordförande sammankallar referensgruppen.

Enligt regeringens uppdrag har Tillväxtverket förberett ett sekretariat som stöd för Delegationen för cirkulär ekonomi. Sekretariatet ansvarar bland annat för:

  • Underlag inför möten och organisera detsamma.
  • Säkerställa samordning mellan berörda arbetsgrupper, nätverk och andra relevanta aktörer och arbetet inom Delegationen för cirkulär ekonomi.
  • Sprida kunskap från arbetet i Delegationen för cirkulär ekonomi till relevanta aktörer, både externt och till ledamöterna i Delegationen för cirkulär ekonomi.

Läs mer om delegationen för cirkulär ekonomi här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En illustration på en cirkel med två pilar 

Samverkansprogrammet näringslivets klimatomställning

Samverkansprogram är en arbetsform för att möta samhällsutmaningar. Sverige står inför stora utmaningar i en snabbt föränderlig värld. Dagens utmaningar är komplexa och tvärsektoriella och kräver samverkan över traditionella sektors- och- branschgränser.

Klimatförändring, digitalisering, hälsa och kompetensförsörjning är avgörande. Mot bakgrund av detta skapade regeringen under förra mandatperioden fem tematiskt inriktade samverkansprogram med syfte att identifiera innovativa lösningar på gemensamma samhällsutmaning och samtidigt stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft.

Samverkansprogrammen samlar näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras med såväl kompetens, beslutskraft, resurser som nätverk för att hitta innovativa lösningar som möter samhällsutmaningarna. Arbetet har inneburit ett delvis nytt arbetssätt där politiken anger tematiska samhällsutmaningar med övergripande ramar inom innovationsarbetet och därmed en utmaningsinriktning.

Ett flertal arbetsgrupper utifrån prioriterade områden har etablerats, ett av dessa handlar om upphandling. Denna arbetsgrupp har nyligen påbörjat sitt arbete.