En fasad på ett glashus

Internationell utblick

Mycket har hänt inom upphandlingsområdet de senaste fem till tio åren. Här listar vi några av de viktigaste internationella aktiviteterna för att ringa in nya trender, metoder och praktiska erfarenheter inom upphandling.

De senaste åren har ett flertal initiativ och trender tillkommit inom upphandlingsområdet, framförallt internationellt sett. Metoder och verktyg som ISO- och CEN-standarder har utvecklats, EU-kommissionen har arbetat med olika typer av metodutveckling och inom näringslivet, mellan branschorganisationer och genom forskning och utveckling finns det många initiativ och samarbeten. 

Cirkulär upphandling:

En illustration på en cirkel med två pilar 

Green Deals

I såväl Nederländerna som i den belgiska regionen Flandern har initiativ tagits för att utveckla cirkulär upphandling. Med cirkulär upphandling avses en upphandling som görs enligt principerna i den cirkulära ekonomin. Tillämpningen ser något olika ut i de två initiativen.

I bägge fallen har det gjorts som en ”Green Deal”. Green Deal är en överenskommelse, inom hållbarhetsområdet, mellan staten och olika aktörer. Överenskommelsen består i ett ömsesidigt åtagande i en viss fråga. Aktörerna åtar sig någon form av aktivitet för ökad hållbarhet. I gengäld åtar sig staten att underlätta åtgärderna genom exempelvis regelförenklingar, vägledning eller stöd till nätverksbyggande.

Cirkulär Upphandling i Nederländerna

Den nederländska regeringen lanserade 2016 en strategi för cirkulär ekonomi A Circular Economy in the Netherlands by 2050. I strategin ingår målet att Nederländerna ska vara 100 procent cirkulärt till 2050 och till år 2030 ska användningen av jungfruliga råvaror ha halverats. I strategin anges upphandling som ett prioriterat styrmedel.

Ett av de praktiska verktyg som utarbetats inom ramen för arbetena med cirkulär upphandling i Nederländerna har varit en handbok för cirkulär upphandling – Ciculair Inkoppen in 8 Stappen. Dessa 8 steg beskrivs i korthet nedan.

Steg 1. Cirkulär upphandling – vad och varför

Varför finns ett behov att köpa cirkulärt? Här tas upp hur cirkulär upphandling kan motiveras i Din organisation? Detta kapitel beskriver också olika utgångspunkter och synsätt för att beskriva värdet av köp av cirkulära produkter.

Steg 2. Organisationsupplägg och stöd

Vad innebär cirkulär upphandling för Din organisation? Vilka positiva effekter kan det få? Här beskrivs hur man kan involvera förvaltningar och separata delar i en organisation för att framgångsrikt genomföra cirkulära upphandlingar.

Steg 3. Viktiga frågor

Bestäm viktiga frågor att få svar på och på vilket sätt sådana frågor kan ställas. Erfarenheter visar vikten av att ställa genomtänkta och precisa frågor.

Steg 4. Breda samarbetet mellan olika samhällssektorer

En cirkulär ekonomi är ett multidisciplinärt koncept. Ett önskvärt angreppssätt är att involvera alla parter som tillsammans kan sluta kretslopp. På vilket sätt kan detta uppnås?

Steg 5. Upphandlingsprocessen

Vilka principer och procedurer passar bäst för att öka användning av cirkulära material och produkter? Hur kan man kombinera olika upphandlingskrav på bästa sätt?

Steg 6. Beräkna och utvärdera cirkularitet

Vad är skillnaden mellan att beräkna och bedöma cirkularitet? Hur kan man beräkna cirkularitet på ett objektivt sätt så att det praktiskt kan användas i upphandlingssammanhang?

Steg 7. Säkerställ avtal för cirkularitet

Hur kan man säkerställa långsiktiga cirkulära överenskommelser? Här ges några insikter och råd för användbarhet av olika inkomstmodeller och ger förslag på lämpliga kontrakt som kan komma till användning mellan parter.

Steg 8. Uppföljning av överenskommelsen

Följ upp efterlevnaden av ingångna avtal om cirkularitet. Här beskrivs olika ansatser för hållbara överenskommelser.

Cirkulär Upphandling i Belgien (Flandern)

Flanderns regering har angett cirkulär ekonomi som en av sju prioriterade områden för förändring. De har därför gett Flanderns myndighet för avfallsfrågor, OVAM, i uppdrag att initiera Circular Flanders. Circular Flanders ska fungera som ett nav för det flamländska arbetet med cirkulär ekonomi.

Ett av de hjälpmedel som utarbetats för cirkulär upphandling är en karta över mål och strategier. Kartan är mycket användbar i ett inledande skede av upphandlingsprocessen för att identifiera olika kategorier för cirkularitet som utgångspunkt för kravställande i upphandlingsdokument. Denna beskrivs kortfattat nedan.

Utgångspunkten är fem kategorier:

  1. Begränsa den totala materialåtgången
  2. Reducera mängden jungfruliga material
  3. Förläng material och produkters livslängd
  4. Maximera återvinningsgraden av produkter och komponenter
  5. Maximera återanvändning och återvinning av material

Varje kategori är vidare uppdelad i flera anknytande aspekter.

1. Begränsa den totala materialåtgången

  • Delad användning
  • Hyra/leasing
  • Återanvändning, renovering och uppgradering
  • Minimering av material i designarbete
  • Mindre avfall

2. Reducera mängden jungfruliga material

    • Optimera fördelning mellan återvunnen, biobaserad och jungfruligt material
    • Öka innehåll av återvinningsbart innehåll
    • Öka innehåll av biobaserat innehåll

    3. Förläng material och produkters livslängd

      • Förläng garantitider
      • Ingå kontrakt om underhåll och reparationer
      • Uppgraderingsbara produkter
      • Design för ökad livslängd
      • Reparerbarhet och underhållsmöjligheter av produkter
      • Modulärt tillverkningskoncept
      • Överenskommelser om förlängning av produkters livslängd
      • Vägledning för förlängt nyttjande av produkter

      4. Maximera återvinningsgraden av produkter och komponenter

        • Design för demontering
        • Modulär design
        • Standardiserad design
        • Optimering av fördelning mellan materialegenskaper och materialåtgång
        • Ingå kontrakt om återtagning och återanvändning
        • Stimulera cirkulära affärsmodeller

        5. Maximera återanvändning och återvinning av material

        • Design för återvinning
        • Utnyttja specifika materialegenskaper som gynnar cirkularitet
        • Ingå kontrakt om återtagande och återvinning
        • Minska och förbjud farliga ämnen
        • Premiera biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet
        • Stimulera cirkulära affärsmodeller
        En illustration på en cirkel med två pilar 

        ECO Design

        En del produkter måste uppfylla vissa minimikrav på energieffektivitet. Innan sådana produkter introduceras på EU-marknaden måste de uppfylla vissa krav enligt ECO Design-direktivet. Det gäller i första hand produkttyper som behöver en förhållandevis stor mängd energi under sin användning, till exempel värmepannor, datorer och hushållsapparater.

        Ekodesigndirektivet innehåller två typer av krav: specifika krav och allmänna krav. Specifika krav anger exakta gränsvärden för t.ex. högsta tillåtna energiförbrukning eller minsta mängd återvunnet material som ska användas i produktionen.

        Allmänna krav innebär att:

        • produkten måste vara energieffektiv eller återvinningsbar
        • information måste ske om hur produkten ska användas och underhållas för att minimera miljöpåverkan
        • en livscykelanalys för produkten måste genomföras för att undersöka alternativa designlösningar och förbättringsmöjligheter.

        Tillämpning av alltmer strikta minimikrav leder till att produkter som inte uppfyller bestämmelserna inte längre får säljas i EU-länderna. Ett exempel på detta är glödlampor som successivt nu fasas ut.

        Eko-designdirektivet måste följa harmoniserade standarder och antas av de europeiska standardiseringsorganen Cenelec och CEN. Produkter som uppfyller dessa standarder antas också uppfylla kraven i de så kallade genomförandeåtgärderna som beslutas av varje medlemsland. Fler harmoniserade EU-standarder håller på att tas fram för att förtydliga ekodesignreglerna. I detta arbete ingår att bredda konceptet till nya produktgrupper utöver de som nu omfattas av direktivet.

        En illustration på en cirkel med två pilar 

        Märkning

        Ett sannolikt framtida obligatoriskt tillämpningsområde för LCA-baserad miljöinformation med stor betydelse för upphandling av cirkulära material och produkter är den kommande CE-märkningen som ska baseras på viss miljöinformation. Introducerade redan i början av 2000-talet ett tänkbart koncept med att inkludera miljöinformation i samband med framtida försäljning av byggprodukter på den inre marknaden. Detta gällde bland annat att inkludera en prestandadeklaration med miljöinformation inom ramen för den obligatoriska CE-märkningen (se CE-symbolen nedan) där man, redan då, omnämnde att detta eventuellt kunde tillhandahållas med en EPD.

        För att nå en enhetlig implementering av CPR med dessa utgångspunkter har EU startat pilotprojekt för att inkludera EPD-resultat i harmoniserade produktstandarder.

        Viktiga utgångspunkter är att bygg- och anläggningar utformas, byggs och rivs med beaktande av:

        • återanvändning och återvinning av material eller delar av material efter rivning
        • hållbarhet
        • användning av miljömässigt jämförbara rå- och sekundära material i konstruktionsarbetet
        En illustration av en fot

        Samarbeten

        Internationella samarbeten och partnerskap är viktiga för att åstadkomma en global implementering av hållbar offentlig upphandling, ett ökat utbud miljöanpassade produkter med mera. One Planet Network, PEF och ECO Platform är några exempel.

        One Planet Network

        One Planet Network är en plattform för det globala målet Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Inom ramen för detta finns One Planet Network Sustainable Public Procurement (SPP) programme, som är ett frivilligt globalt partnerskap för olika samhällsaktörer. Medlemmarna ingår överenskommelser där man tillsammans arbetar systematiskt med målet att främja och påskynda implementeringen av hållbar offentlig upphandling på en global nivå.

        Programmet lägger på sin webbsida upp de initiativ och projekt som genomförs av medlemmarna. Här kan mycket inspiration hämtas om cirkulär upphandling.

        EU-kommissionens arbete med ”miljöavtryck” – PEF

        EU-kommissionens tog 2013 ett initiativ för ökat utbud av miljöanpassade produkter inom ramen för sitt långsiktiga arbete med att etablera en gemensam marknad för gröna produkter (Single Market for Green Products)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det innehöll riktade insatser för att nå målen i EU:s tillväxtstrategi för 2014 – 2020. Initiativet syftar till att bidra till ett ökat utbud av och efterfrågan på miljöanpassade produkter.

        En central del i initiativet är att utveckla förslag på en gemensam metod för att beräkna produkters så kallade miljöavtrycklänk till annan webbplats, som fick benämningen Product Environmental Footprint, PEF. Metoden tar hänsyn till hela livscykeln, från uttag av råvaror, tillverkning och användning ända till produkten kasseras.

        Metoden bygger på internationella standarder för livscykelanalys (LCA) och miljödeklarationer (EPD), ISO 14040/44 och ISO 14025. Den bygger också på EU-kommissionens handbok för livscykelanalys, the International Reference Life Cycle Data System (ILCD), som är en form av uppslagsverk för LCA-experter. EU-kommissionen har för avsikt att använda PEF för policyfrågor inom miljöområdet och eventuellt regelstyrning såsom lagstiftning inom området. Detta har medfört att PEF-arbetet har fått ett stort internationellt intresse och vissa länder utanför Europa har deltagit i det operativa arbetet.

        Mellan 2013 och 2017 genomförde EU-kommissionen pilotstudier för att utveckla förslag till gemensamma regler för att beräkna miljöavtryck, PEFCR (Product Environmental Category Rules). Pilotstudierna genomfördes i samarbete med medlemsstater, branschorganisationer, livscykelanalysexperter och andra berörda aktörer. Pilotstudierna är nu avslutade och PEFCR har godkänts för ett drygt 20-tal produktkategorier. Nu pågår ett arbete i en övergångsfas för att utvärdera de praktiska erfarenheterna av det genomförda arbetet. Syftet är att ta ställning till om metodiken har den ”robusthet” som krävs för att EU-kommissionens ska övertygas om att PEF ska kunna användas i framtida policys, lagstiftning och övriga regelverk. EU-kommissionen har nyligen startat upp arbeten med att utarbeta PEFCR för nya produktkategorier.

        Ett viktigt syfte med EU:s PEF-arbete är att utveckla metoder för att tolka och uttala sig om storleksordningar av EPD-information i första hand genom att ta fram ”bench-marks” i form av fördelningskurvor över produkters miljöprestanda och enkla grafiska illustrationer för kommunikation till konsumenter. Ett annat, kanske ännu viktigare användningsområde för den information som PEF-arbetet kan leda till, är att använda informationen för att utarbeta LCA-baserade upphandlingskrav för ett antal befintliga och nya produktgrupper inom ramen för EU GPP Toolkitlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

        ECO Platform – nätverk för kvalitetssäkring och verifiering av EPD inom byggsektorn

        ECO Platform är en frivillig organisation som bildades av ett antal EPD programoperatörer i Europa 2012länk till annan webbplats. Det övergripande syftet med ECO Platform är att verka för en harmonisering och gemensam tillämpning av internationella organisationer inom bygg- och konstruktionssektorn främst avseende den europeiska standarden EN 15804. Sammanlagt har idag ECO Platform 35 medlemmar. De innefattar EPD programopratörer, Green Building Councils (GBC), branschorganisationer, forskningsinstitut och LCA-konsulter. Drivkrafterna för ECO Platform är att stödja oberoende, trovärdig, konsistent och vetenskaplig väl underbyggd information om EPD:er i bygg- och konstruktionssektorn.

        Det har skett en stor ökning av registrerade EPD:er inom ramen för arbetet bland medlemmarna i ECO Platform. Det finns nu drygt 6 000 EPD:er registrerade runt om i världen. Varje EPD programoperatör genomgår en granskning (audit) innan de väljs in i ECO Platform. En sådan granskning genomförs sedan igen vart femte år. ECO Platform har utarbetat flera dokument och vägledningar för en gemensam tillämpning av EN 15804 och en Guideline for verification and quality assurance of LCA-data. De företag som uppfyller ECO Platforms bestämmelser och som fått sin EPD registrerad hos en programoperatör som är medlem i ECO Platforms arbete kan få använda ECO Platforms logotyp på sin EPD. De kallas då ECO EPDs.

        En illustration av en fot

        Databaser

        Digitalisering spelar en viktig roll för att möta klimatutmaningen och det finns ett flertal databaser som kan vara av nytta vid klimatanpassad och cirkulär upphandling.

        Ökat behov och tillgång LCA-databaser

        Det finns ett allt större behov av lättillgänglig och användaranpassad miljöinformation som baseras på ett livscykelperspektiv. Internationellt samordningsarbete för att utveckla en gemensam metodik för att täcka ett livscykelperspektiv har framförallt skett genom standardiseringsarbete av livscykelanalyser. Ett flertal internationella standarder har sedan dess tagits fram och bildat grunden för utarbetande av olika former av LCI-databaser runt om i världen såsom GABI, Ecoinvent och SimaPro.

        För Sveriges del finns ett antal databaser uppbyggda för olika syften och tillämpningar. Några av dem är IVL:s ”Klimatkonto”, RISE ”Klimatkompassen” och Trafikverkets ”Klimatkalkyl”.

        Ett globalt nätverk för LCA-databaser – GLAD

        UNEP lanserade under våren 2018, i nära samarbete med EU-kommissionen, ett globalt databasnätverk kallat GLAD länk till annan webbplats(Global Network for Interoperable LCA Databaseslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) för allmän tillgång till relevanta och tillförlitliga LCA-data utvecklat i samverkan mellan olika länder och existerande databasleverantörer. Syftet är att erbjuda olika målgrupper tillgång till ett system baserat på existerande LCA-data på ett sätt som säkerställer ett användarvänligt gränssnitt för olika typer av marknadsmässiga applikationer. Nätverket är öppet, transparent och flexibelt för att kunna anpassas till nuvarande och kommande behov.

        Hittills har ett flertal allmänna LCA-databaser anslutits som så kallade ”noder”. Allt fler sådana noder tillkommer framöver. Det har uttalats ett behov av fler nationella LCA-databaser som beskriver miljö- och klimatinformation utifrån aktuella LCA-data för att på ett rättvisande sätt beskriva olika länders viktiga exportprodukters miljöprestanda.

        GLAD-arbetet administreras som en delaktivitet under UNEP:s Life Cycle Initiativelänk till annan webbplats[1]. Vid en sökträff länkas man vidare till de speciella databasleverantörer (noder) som kan tillhandahålla efterfrågade LCA-data i ett ILCD-format. Till en början kommer GLAD att omfatta LCI-data (inventeringsuppgifter). Arbete pågår att också på sikt med att kunna erbjuda LCA-data och då i form av digitaliserad EPD-information.

        Databaser för digitaliserad miljöinformation

        Sveriges regering har pekat på att digitalisering spelar en viktig roll för att möta klimatutmaningen och de globala målen för hållbar utveckling. Fler organisationer uppmärksammar möjligheter att effektivt motverka klimatförändringar med nya verktyg som baseras på digitaliserad, och därmed mer lättillgänglig, miljöinformation om produkters miljöprestanda sett i ett livscykelperspektiv.

        Regeringen gav 2012 Digitaliseringskommissionen i uppdrag att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. I Digitaliseringskommissionens slutrapport ”För digitalisering i tiden” framhålls den centrala roll som digitalisering kan spela för utveckling av nya verktyg som ger inblick i den totala miljöpåverkan som en produkt ger upphov till sett i ett livscykelperspektiv. Digitalisering har stora möjligheter att bidra till hållbar produktion och konsumtion, till exempel genom att underlätta spårbarhet av material som i sin tur förenklar återanvändning av material, genom att effektivisera transportflöden och minska resbehov etcetera.

        Naturvårdsverket fick i uppdrag att som utvecklingsmyndighet 2016 – 2018 bidra till smartare miljöinformation. Uppdraget är en del i en större satsning från regeringen "Digitalt först" som syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Regeringen ser miljöinformation som en strategisk resurs i samhället för såväl företag som för individ och myndighet. Rollen innebar att Naturvårdsverket skulle leda arbetet med att förbättra tillgängligheten av miljöinformation genom att samverka kring befintlig information men även utveckla ny sådan. Syftet var att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningen och att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

        Det pågår en hel del arbete med digitalisering av miljöinformation på det internationella planet. Ett resultat av det är ett bildande av en informell, internationell arbetsgrupp för etablering av en plattform för erfarenhetsutbyte och harmonisering av arbete med digitalisering av EPD-information kallad InDatalänk till annan webbplats.

        Information om InData-arbetet kommer framöver att finnas på en särskild webbsidalänk till annan webbplats tillsammans med tillgång till olika dokument och specifikationer. Målsättningen på sikt är att skapa ett brett nätverk och tillhandahålla en gemensam mötesplats för digitaliserad information om produkters miljöprestanda.

        Det internationella EPD® systemet var tidigt ute med att öppet lansera digitaliserade EPD-datalänk till annan webbplats vilket också kommit att kallas ”maskinläsbar EPD-information”. Tillgång till denna typ av miljörelaterade produktdata möjliggör kommunikation om produkters miljöprestanda för många olika typer av marknadsmässiga applikationer som i ökad grad i många fall kräver digitaliserade underlag varav den offentliga upphandlingen är en av dem.

        En illustration av en fot

        Tillämpning

        Den ökande användningen av LCA-data ställer krav på regler och metodik för olika marknadsmässiga tillämpningar. Utvecklingsarbetet, ofta i samband med utarbetande av internationella standarder, har oftast skett på frivillig grund. Det är först på senare år som obligatoriska krav på LCA-information i livscykelperspektiv börjar förekomma i olika sammanhang. Det leder troligen till ett ökat behov av och tillgång till LCA-data i form av lättillgänglig och jämförbar information om produkters miljöprestanda, EPD.

        Några exempel där krav nu finns på att beakta ett livscykelperspektiv och där LCA-baserad information förekommer är:

        • Den senaste versionen av den internationella standarden för miljöledningssystem (ISO 14001:2015 – Environmental Management System) med tre klara krav på information utifrån ett livscykelperspektiv (om miljöaspekter, miljömål och styrning av verksamheten inkluderande inköp och upphandling)
        • EU:s nya direktiv om offentlig upphandling (Directive on Public Procurement, 2014/24/EU), där det nu framgår att upphandlingskriterier kan utgå från ett livscykelperspektiv såväl ur ett miljö- som ekonomiskt synsätt för att bland annat premiera anbud utifrån ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” istället för att utgå från ”principen om lägsta pris”.

        Internationella standarder för verifiering och kvalitetssäkring av LCA-data


        I samband med utarbetande av internationella standarder och utveckling av olika kommersiella mjukvaror för LCA-data har mycket arbete fokuserats på verifiering och kvalitetssäkring av ingående data. Några centrala standarder är här:

        • ISO 14025 – Miljödeklarationer, EPD
        • ISO TS 14027 – PCR-utveckling
        • ISO 14040/44 – LCA-metodik
        • ISO 17029 – Bedömning av överensstämmelser – Generella principer och krav för validering och verifieringsorganisationer
        • ISO 21930 – Miljöpåverkan av byggprodukter
        • EN 15804 – Hållbarhet i byggnadsverk

        Standarder kan tolkas olika. Därför är det viktigt att använda standarderna i gemensamt samarbete mellan till exempel programoperatörer för EPD. Det har skett inom ramen för ECO Platformlänk till annan webbplats som är ett europeiskt nätverk mellan ett flertal EPD-programoperatörer med fokus på arbete i bygg- och konstruktionssektorn. ECO Platform har bland annat utarbetat en Guideline for verification and quality assurance of LCA-data som kan användas för allehanda syften där behov finns av kvalitetssäkring av underlagsdata.

        En illustration av en fot

        Kommunikation

        Det finns olika sätt att tolka LCA- och EPD-information så det är viktigt att vara tydlig när man kommunicerar produkters klimatpåverkan.

        Tolkning av LCA- och EPD-information

        Bristen på trovärdiga sätt att tolka och jämföra LCA- och EPD-information har lett till en mindre användning av LCA-information än förväntat för olika marknadsmässiga tillämpningar. EU-kommissionen har därför, inom ramen för sitt PEF-arbete, tagit ett initiativ till att vidareutveckla LCA-metodik där ett viktigt mål är att utveckla nya metoder för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information. Den ansats EU-kommissionen nu tagit för att utveckla system för tolkning och jämförelser av LCA- och EPD-information baseras i huvudsak på underlagsdata av branschgemensam karaktär. En inriktning är också att finns enkla bedömningssystem för utvärdering av produkters miljöprestanda.

        Att fastställa så kallade ”bench-marks” kan utgå från fördelningskurvor över produkters miljöprestanda som en utgångspunkt för bedömning av olika produkters miljöprestanda. Ofta utgår man ifrån att sådana fördelningskurvor är normalfördelade. Det är viktigt att finna marknadsmässiga utgångspunkter för tolkningar och jämförelser av LCA-information i registrerade EPD:er. I ett projekt om en marknadsbaserad ansats för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information genomfördes olika statistiska analyser på den databas som byggts upp inom det internationella EPD® systemet med primärt fokus på bygg- och livsmedelssektorn[1]. Syftet var att beskriva de fördelningskurvor som visar sig representativa för olika produktsegment och inom dessa för olika miljöeffektkategorier. Resultaten visade att det kanske snarare är ett undantag än en regel att fördelningskurvor över produkters miljöprestanda är normalfördelade. För såväl ett antal bygg- som livsmedelsprodukter synes fördelningskurvorna både vara positivt eller negativt fördelade.

        För att ytterligare säkerställa betydelsen olika parametrars fördelningskurvor som underlag för att fastställa ”bench-marks” krävs mer forskningsinsatser. Detta omfattar till exempel att se över den uppdelning av produktgrupper och underproduktgrupper i ”hierarkier” (granularity of products) som ofta används baserat på olika universella klassificeringssystem av produkter. Det kan mycket väl inträffa att alternativa produktgruppsindelningar kan leda till andra fördelningskurvor.

        Information om produkters klimatpåverkan

        En alltmer vanligt förekommande publik information från LCA-studier är att beräkna en produkts klimatavtryck uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Det stora marknadsmässiga genomslaget av information om våra klimatproblem har till stor del sin förklaring i att det vetenskapliga underlaget för sådana beräkningar är relativt enkla att tillgodogöra sig, också för allehanda andra aktörer än LCA-experter. Här finns flera exempel under senare tid som gjorts tillgängliga via olika typer av media. Det finns några exempel på myndighetsinitiativ med förslag till att informera om produkters klimatavtryck. Ett av dessa utgör förslaget till ”Miljömärkning av drivmedel”, med utgångspunkten att hänvisa personer att tanka med det drivmedel som har den lägsta klimatpåverkan. Drivmedlet som har lägst klimatpåverkan är i många fall liktydigt med andelen förnybara bränslen i drivmedlet och att hänsyn också tas till på vilket sätt olika förnybara bränslen ursprungligen producerats och fortsatt förädlats.

        Klimatpåverkan har visat sig vara ett bra, översiktligt och begripligt sätt att informera om miljöpåverkan av våra konsumtionsmönster. Som ett resultat av detta har enkla internetbaserade hjälpmedel utvecklats för att kunna beräkna klimatavtryck för enskilda personers olika levnadsvanor, transportslag, förpackningar med mera. Överlag finns en klar tendens till ökning av konsumentinriktad klimatinformation i många olika sammanhang, vilket säkert har sin förklaring i tillgängligheten av enkla metoder att beräkna produkters miljöprestanda uttryckt i CO2-ekvivalenter. Ofta presenteras resultaten på ett sätt som ger ett intryck av att det går att jämföra resultaten. Detta är naturligtvis möjligt förutsatt att man följer de internationella regler som finns för att man ska kunna jämföra olika produkters klimatavtryck.

        Att kvantitativt beskriva produkters miljöprestanda i termer av CO2-ekvivalenter kommer förhoppningsvis också att bli alltmer användbart i upphandlingssammanhang. Arbete pågår här inom ett flertal produktgrupper framför allt inom bygg- och fastighetssektorn där EPD används som verifikat på en viss uppnådd klimatbesparing. Denna mer professionella form av kommunikation medger möjligheter till detaljerade presentationer till exempel i form av resultat från inventeringsarbete om material och energiflöden, men också om potentiella miljöproblem i termer av välbekanta miljöeffektkategorier.