En glasbyggnad bakom några gröna träd

Cirkulär upphandling

Cirkulär upphandling är ett relativt nytt begrepp inom upphandlingsområdet. Än så länge saknas det en upphandlingsmodell för allmän användning för upphandling av cirkulära materialflöden men det pågår forskningsinsatser inom området och det finns redan en hel del tips och råd.

Förändringar måste göras på flera områden i vårt samhälle för att stimulera cirkulära energi- och materialflöden. Vi behöver till exempel produktdesign som tar större miljöhänsyn, nya företags- och marknadsmodeller, nya sätt att organisera samhället samt nya finansieringsmetoder och sätt att omvandla avfall till resurser. Det krävs också nya konsumentbeteenden och en bättre samordning mellan olika politikområden. Här är den offentliga upphandlingen ett viktigt verktyg.

För att uppnå ett cirkulärt materialflöde är det viktigt att återbruk och återanvändning får företräde i upphandlingsprocessen. I det stora sammanhanget, det som benämns cirkulär ekonomi, är idén att både minskad miljöpåverkan och nya affärsmöjligheter kan uppnås genom effektivare och mer kortslutna materialkretslopp.

Tänk på följande vid upphandling

Ett viktigt första steg är att noga tänka igenom det som ska upphandlas. För det första, behövs det ett nyinköp och om så är fallet, kan man köpa begagnat eller upphandla produkten som en tjänst istället?

Upphandlingskriterier kan mycket väl fånga upp koncept med cirkulära materialflöden utifrån olika utgångspunkter, t.ex. genom att ställa krav på att:

  • använda förnybar energi vid produktion och transporter
  • använda återvunnet material (resurshushållning)
  • undvika miljö- och hälsofarliga ämnen
  • tillverka produkter som går lätt att plocka isär
  • förlänga produkters livslängd
  • möjliggöra reparation och återanvändning
  • premiera material- eller energiåtervinning vid avfallshantering

Dela, hyra eller leasa istället för att köpa?

Det finns även möjlighet att dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare än att äga dem själv och på samma sätt hyra eller leasa ut produkterna till sina kunder snarare än att sälja dem. På så sätt kan man upphandla "funktionen" snarare än att köpa själva produkten. Detta kan på sikt leda till mindre volymer av upphandlade produkter och att produkter som hyrs kan lämnas tillbaka efter en bestämd brukstid. Det gör att upphandlande organisationer kan säkerställa att i större utsträckning kunna använda ny teknik inom området som är mer resurssnål och mindre förorenande. Säkerligen finns det möjlighet för aktörer som tillhandahåller upphandlingsstöd att indikera möjligheter till en sådan omställning.

Upphandla en funktion istället för en produkt?

När det gäller upphandlingskriterier bör ett stort fokus ligga på att beakta att resurser är begränsade. Hållbarhet i ordets bokstavliga bemärkelse måste värderas högre. Många av dagens upphandlingskriterier bygger på ett linjärt material- och produktflöde. Kanske skulle funktionsupphandlingar tillämpas i större omfattning? Det innebär till exempel att det som handlas upp inte längre bara är att betrakta som en fysisk produkt, utan som en funktion där användningen av produkten ska hålla över en längre tid. Eftersom olika former cirkulär upphandling delvis är en ny företeelse i upphandlingssammanhang kan det vara klokt att börja ”fasa in krav man vill ställa” genom olika kontraktsvillkor för att med tiden kanske börja använda tilldelningskriterier.