Kommunikation

 

  • Tolkning av LCA- och EPD-information
  • Information om produkters klimatpåverkan


Tolkning av LCA- och EPD-information
Bristen på trovärdiga sätt att tolka och jämföra LCA- och EPD-information har lett till en mindre användning av LCA-information än förväntat för olika marknadsmässiga tillämpningar. EU-kommissionen har därför, inom ramen för sitt PEF-arbete, tagit ett initiativ till att vidareutveckla LCA-metodik där ett viktigt mål är att utveckla nya metoder för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information. Den ansats EU-kommissionen nu tagit för att utveckla system för tolkning och jämförelser av LCA- och EPD-information baseras i huvudsak på underlagsdata av branschgemensam karaktär. En inriktning är också att finns enkla bedömningssystem för utvärdering av produkters miljöprestanda.

Illustration av två tillvägagångssätt för att bedöma produkters miljöprestanda utifrån bench marks

Illustration av två tillvägagångssätt för att bedöma produkters miljöprestanda utifrån ”bench-marks”[1]

Att fastställa s.k. ”bench-marks” kan utgå från fördelningskurvor över produkters miljöprestanda som en utgångspunkt för bedömning av olika produkters miljöprestanda. Ofta utgår man ifrån att sådana fördelningskurvor är normalfördelade. Det är viktigt att finna marknadsmässiga utgångspunkter för tolkningar och jämförelser av LCA-information i registrerade EPD:er. I ett projekt om en marknadsbaserad ansats för att tolka och jämföra LCA- och EPD-information genomfördes olika statistiska analyser på den databas som byggts upp inom det internationella EPD® systemet med primärt fokus på bygg- och livsmedelssektorn[2]. Syftet var att beskriva de fördelningskurvor som visar sig representativa för olika produktsegment, och inom dessa för olika miljöeffektkategorier. Resultaten visade att det kanske snarare är ett undantag än en regel att fördelningskurvor över produkters miljöprestanda är normalfördelade. För såväl ett antal bygg- som livsmedelsprodukter synes fördelningskurvorna både vara positivt eller negativt fördelade – se illustration nedan.

Fördelningskurva


För att ytterligare säkerställa betydelsen olika parametrars fördelningskurvor som underlag för att fastställa ”bench-marks” krävs mer forskningsinsatser. Detta omfattar t.ex. att se över den uppdelning av produktgrupper och underproduktgrupper i ”hierarkier” (granularity of products) som ofta används baserat på olika universella klassificeringssystem av produkter. Det kan mycket väl inträffa att alternativa produktgruppsindelningar kan leda till andra fördelningskurvor.

Information om produkters klimatpåverkan
En alltmer vanligt förekommande publik information från LCA-studier är att beräkna en produkts klimatavtryck uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Det stora marknadsmässiga genomslaget av information om våra klimatproblem har till stor del sin förklaring i att det vetenskapliga underlaget för sådana beräkningar är relativt enkla att tillgodogöra sig också för allehanda andra aktörer än LCA-experter. Här finns flera exempel under senare tid som gjorts tillgängliga via olika typer av media. Det finns några exempel på myndighetsinitiativ med förslag till att informera om produkters klimatavtryck. Ett av dessa utgör det förslaget till ”Miljömärkning av drivmedel”, med utgångspunkten att hänvisa personer att tanka drivmedel som har den lägsta klimatpåverkan. Detta är i många fall liktydigt med andel förnybara bränslen i drivmedlet och att hänsyn också tas till på vilket sätt olika förnybara bränslen ursprungligen producerats och fortsatt förädlats.

Klimatinformation på pumpar

Föreslagen utformning av klimatinformation på pumpar för drivmedel[3]

Klimatpåverkan har visat sig vara ett bra, översiktligt och begripligt sätt att informera om miljöpåverkan av våra konsumtionsmönster. Som ett resultat av detta har enkla internetbaserade hjälpmedel utvecklats för att kunna beräkna klimatavtryck för enskilda personers olika levnadsvanor, transportslag, förpackningar m.m. Överlag finns en klar tendens till ökning av konsumentinriktad klimatinformation i många olika sammanhang, vilket säkert har sin förklaring tillgängligheten av enkla metoder att beräkna produkters miljöprestanda uttryckt i CO2-ekvivalenter. Ofta presenteras resultaten på ett sätt som ger ett intryck av att det går att jämföra resultaten. Detta är naturligtvis möjligt förutsatt att man följer de internationella regler som finns för att man ska kunna jämföra olika produkters klimatavtryck.

Att kvantitativt beskriva produkters miljöprestanda i termer av CO2-ekvivalenter kommer förhoppningsvis också att bli alltmer användbar i upphandlingssammanhang. Arbete pågår här inom ett flertal produktgrupper framför allt inom bygg- och fastighetssektorn där EPD används som verifikat på en viss uppnådd klimatbesparing. Denna mer professionella form av kommunikation medger möjligheter till detaljerade presentationer t.ex. i form av resultat från inventeringsarbete om material – och energiflöden, men också om potentiella miljöproblem i termer av välbekanta miljöeffektkategorier.

[1] Welling, S. & Ryding, S-O (2018) A market-based approach for interpreting, bench-marking and comparisons of LCA- and EPD-information. (Submitted to Int J of LCA)

[2] Ibid

[3] Energimyndigheten (2017) Miljöinformation inom drivmedel. Redovisning av uppdrag 4 i Energimyndighetens regleringsbrev 2017, april 2017

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL

|  Uppdaterad: 2019-09-05