Databaser


  • Ökat behov och tillgång LCA-databaser
  • Ett globalt nätverk för LCA-databaser – GLAD
  • Databaser för digitaliserad miljöinformation


Ökat behov och tillgång LCA-databaser
Det finns ett allt större behov av lättillgänglig och användaranpassad miljöinformation som baseras på ett livscykelperspektiv. Internationellt samordningsarbete för att utveckla en gemensam metodik för att täcka ett livscykelperspektiv har i allt väsentligt skett genom standardiseringsarbete av livscykelanalyser. Ett flertal internationella standarder har sedan dess tagits fram, vilka bildat grunden för utarbetande av olika former av LCI-databaser runt om i världen såsom GABI, Ecoinvent och SimaPro.

För svenskt vidkommande finns ett antal databaser uppbyggda för olika syften och tillämpningar. Några av dem har fått olika benämningar såsom IVL´s ”klimatkonto”, RISE ”klimatkompassen” och Trafikverkets ”klimatkalkyl”.

Olika loggor


Exempel på organisationer med LCA-databaser i Sverige

CE-märkning

Ett globalt nätverk för LCA-databaser – GLAD
UNEP lanserade under våren 2018, i nära samarbete med EU-kommissionen, ett globalt databasnätverk kallat GLAD (Global Network for Interoperable LCA Databases) för allmän tillgång till relevanta och tillförlitliga LCA-data utvecklat i samverkan mellan olika länder och existerande databasleverantörer. Syftet är att erbjuda olika målgrupper tillgång till ett system baserat på existerande LCA-data på ett sätt som säkerställer ett användarvänligt gränssnitt för olika typer av marknadsmässiga applikationer. Nätverket är öppet, transparent och flexibelt för att kunna anpassas till nuvarande och kommande behov.

Hittills har ett flertal allmänna LCA-databaser anslutits som s.k. ”noder” och alltfler sådana noder tillkommer framöver. Det har uttalats ett behov av fler nationella LCA-databaser som beskriver miljö- och klimatinformation utifrån aktuella LCA-data för att på ett rättvisande sätt beskriva olika länders viktiga exportprodukters miljöprestanda.

GLAD-arbetet administreras som en delaktivitet under UNEP´s Life Cycle Initiative[1]. Vid ett sökutfall länkas man vidare till de speciella databasleverantörer (noder) som kan tillhandahålla efterfrågade LCA-data i ett ILCD-format. Till en början kommer GLAD att omfatta LCI-data (inventeringsuppgifter). Arbete pågår att också på sikt kunna erbjuda LCA-data och då i form av digitaliserad EPD-information.

Databaser för digitaliserad miljöinformation
Sveriges regering har pekat på att digitalisering spelar en viktig roll för att möta klimatutmaningen och de globala målen för hållbar utveckling. Fler organisationer uppmärksammar möjligheter att effektivt motverka klimatförändringar med nya verktyg som baseras på digitaliserad, och därmed mer lättillgänglig, miljöinformation om produkters miljöprestanda sett i ett livscykelperspektiv.

Regeringen gav 2012 Digitaliseringskommissionen i uppdrag att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan uppnås, och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. I Digitaliseringskommissionens slutrapport ”För digitalisering i tiden” framhålls den centrala roll som digitalisering kan spela för utveckling av nya verktyg som ger inblick i den totala miljöpåverkan som en produkt ger upphov till sett i ett livscykelperspektiv. Digitalisering har stora möjligheter att bidra till hållbar produktion och konsumtion, till exempel genom att underlätta spårbarhet av material som i sin tur förenklar återanvändning av material, genom att effektivisera transportflöden och minska resbehov etc.

Naturvårdsverket fick i uppdrag att som utvecklingsmyndighet 2016 – 2018 bidra till smartare miljöinformation. Uppdraget är en del i en större satsning från regeringen – Digitalt först – som syftar till att digitalisera den offentliga sektorn och därmed skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning. Regeringen ser miljöinformation som en strategisk resurs i samhället, för såväl företag som för individ och myndighet. Rollen innebar att Naturvårdsverket skulle leda arbetet med att förbättra tillgängligheten av miljöinformation genom att samverka kring befintlig information men även utveckla ny sådan. Syftet var att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningen samt att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

CE-märkning

Det pågår en hel del arbete med digitalisering av miljöinformation på det internationella planet. Ett resultat av detta bildande av en informell internationell arbetsgrupp för etablering av en plattform för erfarenhetsutbyte och harmonisering av arbete med digitalisering av EPD-information - kallad InData[2].

Information om InData-arbetet kommer framöver att finnas på en särskild webbsida tillsammans med tillgång till olika dokument och specifikationer. Målsättningen på sikt är att skapa ett brett nätverk och tillhandahålla en gemensam mötesplats för digitaliserad information om produkters miljöprestanda.

Det internationella EPD® systemet var tidigt ute med att öppet lansera digitaliserade EPD-data, vilket också kommit att kallas ”maskinläsbar EPD-information”. Tillgång till denna typ av miljörelaterade produktdata möjliggör kommunikation om produkters miljöprestanda för många olika typer av marknadsmässiga applikationer som i ökad grad som i många fall kräver digitaliserade underlag – ett av dessa utgör den offentliga upphandlingen.

[1] https://www.lifecycleinitiative.org/resources-2/global-lca-data-network-glad/

[2] https://www.indata.network/

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL

|  Uppdaterad: 2019-09-05