Andra upphandlingsförfaranden


Det finns andra upphandlingsförfaranden som kan komma till pass för att stimulera cirkulära materialflöden. Valet av förfarande styr bland annat i vilka steg i upphandlingen ska genomföras, vilka tidsfrister som gäller och om möjligheter finns för att förhandla med anbudsgivarna eller inte. Vilka förfaranden som väljs beror på avtalets värde samt, om det är fråga om en tjänst, vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Man bör dessutom överväga vilket av de möjliga förfarandena som ger bästa resultat med hänsyn till verksamhetens behov. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande myndigheten väljer. För mer information om andra upphandlingsförfaranden se Upphandlingsmyndighetens hemsida: www.uhmynd.se.

Tröskelvärdena avgör i regel val av upphandlingsförfaranden. Tröskelvärdet är det beloppsvärde som avgör vilka regler en upphandling ska följa – de direktivstyrda förfarandena över tröskelvärdena eller de nationella förfarandena under tröskelvärdena.

Över tröskelvärdena

  • Selektivt förfarande
  • Förhandlat förfarande
  • Konkurrenspräglad dialog
  • Innovationspartnerskap

Upphandlingar med syfte att inkludera krav på återbruk av produkter eller återvinning av material och produkter kommer sannolikt till största delen att få den omfattning att de kommer att innehålla en nära kontakt med potentiella anbudsgivare och därmed överstiga tröskelvärdena.

Selektivt förfarande är ett förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta i upphandlingen. Den upphandlande myndigheten eller enheten bjuder sedan in de anbudssökande som uppfyller kraven på leverantörerna att lämna anbud.

Förhandlat förfarande är ett förfarande där den upphandlande myndigheten eller enheten inbjuder utvalda leverantörer att förhandla om förbättringar i deras anbud. Det finns två förhandlade förfaranden: med respektive utan annonsering.

Konkurrenspräglad dialog innebär att varje leverantör kan ansöka om att få delta i upphandlingen. Den upphandlande myndigheten eller enheten för sedan en dialog med de anbudssökande som bjudits in.

Innovationspartnerskap syftar till både utveckling och anskaffning av den vara, tjänst eller byggentreprenad som organisationen har behov av. Det som är utmärkande för innovationspartnerskap är just möjligheten att tilldela ett enda upphandlingskontrakt som omfattar både utvecklingen av produkten och själva köpet av den.

Ytterligare upphandlingsförfaranden
Ytterligare upphandlingsförfaranden som kan förekomma är:

  • Funktionsupphandling
  • Innovationsupphandling
  • Ramavtal

Funktionsupphandling beskriver vad som ska uppnås istället för hur något ska uppnås. Det innebär kraven inte behöver vara beskrivna i detalj vad avser tekniska lösningar. Det betyder däremot inte att alla krav i en upphandling behöver vara funktionskrav utan kan vara en blandning av funktionskrav och detaljkrav. Kraven kopplas ofta till önskvärda mål och effekter. Fördelar med funktionskrav utgör att de kan utryckas som identifierade behov som inte preciserar leveransen eller utförandet till en särskild teknik utan möjliggör för en anbudsgivare att bestämma hur lösningen ska se ut. Upphandlare kan därmed acceptera alternativa lösningar (alternativa anbud) och kan på så sätt få tillgång till nya funktionella lösningar.

Innovationsupphandling kan komma till pass när en upphandlare har olika önskemål om möjliga lösningar av olika miljöproblem. Detta gäller oftast för att få en inblick i behovet av om vad ny framtida teknik, produkter eller tillämpningar kan föra med sig vad avser reducerad miljöbelastning. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i ett helt nytt tänkesätt och oprövad miljöstrategi som gynnar olika former av cirkulär upphandling – lösningar som ibland benämns som innovativa och transformativa. Innovationsupphandling utgör inte en särskild metod i sig, förfarande eller liknande. Det rör sig snarare om ett formaliserat sätt att främja utveckling i och genom de principer som gäller i offentlig upphandling. Därmed följer innovationsupphandling samma process som all annan offentlig upphandling. Förutsättningarna är därför inte annorlunda men vissa aspekter behöver beaktas på ett annorlunda sätt.

Ramavtal kan vara en lämplig upphandlingsform om man inte vet exakt hur mycket av någonting man behöver eller exakt när man behöver det. Detta till skillnad från en s.k. objektsupphandling som gäller ett specifikt objekt/en vara, en avgränsad tjänst definierad i volym eller en entreprenad. Ett ramavtal är, precis som det låter, en ram för att definiera vad som omfattas av avtalet och vad som i enlighet med den här omfattningen kan ”avropas” ifrån avtalet. Ett avrop är det som den upphandlande myndigheten gör varje gång de köper ifrån och i enlighet med ett ramavtal.

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL

|  Uppdaterad: 2019-09-05